magstar

Som jag nämnt i nåt tidigare inlägg så är jag intresserad av inredning. Inte överdrivet tokintresserad, men ändå.. Under dom två senaste åren har jag vid tre tillfällen inrett offentliga miljöer (typ arbetsplatser, foajéer och allmänna utrymmen). Det har gått bättre och bättre för varje gång.. Erfarenhet och insupandet av andras tankar och kunnande har stärkt mitt självförtroende på området.. Sent i våras hjälpte jag min kompis Markus i Stockholm att inreda hans nya lägenhet på Kungsholmen. Det gick bra och både jag och Markus var totalnöjda efter avslutat fixande..

Idag kom det till en punkt då jag hamnade i ett dilemma.. En kompis till Markus (Max, som jag aldrig träffat) ringde på min mobil. Han ville anlita mej för att välja material och färger samt en del möbler till hans lägenhet.. För "besväret" skulle jag få 25.000 kronor !! Han sa sej vara "grymt impad" av Markus lägenhet "så sobert enkelt, men ändå varmt, rent och personligt".. Jag gladdes förståss av hans gillande, men drabbades samtidigt av ångest, prestationsångest. Jag är INTE INREDARE eller designer !! Att hjälpa nån, "tycka till", ge råd osv är en sak, men att få betalt av en privatperson för att fixa i ordning ett hem är nåt helt annat..

Max är reklamare, en duktig sådan. 25.000 är småpotatis efter ett lägenhetsinköp på drygt 2 mille, men jag tvekar.. Är det nu jag kommer att avslöjas ?? Men man måste våga för att vinna.. Ska sova på saken, har 25.000 anledningar att göra det, och "att våga" är en av mina starka sidor, trots att jag är en bluff...