magstar

Jag har haft ett hästminne vad gäller födelsedagar. Har kommit ihåg familjens, kamraters och vänners födelsedagar, t o m en del vänners anhörigas bemärkelsedagar. Jag har kommit ihåg allihop. Varenda en.
Grattis, grattis, grattis, grattis, grattis, dra åt helvete, grattis, grattis, grattis. Muntrationer har blandats med kraschade förhoppningar och spruckna drömmar. På olika vis. Så har det varit. Tror det är sen ca ett år tillbaka som jag vänt, omedvetet, på myntet. Glömmer alla. Nästan. Minnet ligger i fördröjning. Jag kommer på det efteråt, men ibland inte alls. Dessutom har jag stängt av delar av närminnet. Senil? Redan. Muntert. Jojo. Grattis Magstar!