14 tysta minuter
Jag promenerade med Frallan, doggen, imorse utan musik i öronen för första gången på länge. Det är märkligt hur irriterad man blir när man märker att iPodens batteri är urladdat, trots att man noterat tendensen i flera dagar och själv valt att inte göra nåt åt det. Ännu märkligare att jag blev så arg när man betänker att det inte var nån särskilt lång promenad. Man klarar sig utan musik i sitt liv i 14 minuter. Men trots det en sur reaktion. Svär lite, muttrar, klampar, slamrar med saker.. Sånt man gör. Frågan är bara varför?
Varför skulle man bli mindre frustrerad när man försöker trycka ner en laptop i sin väska lite hårt och slarvigt? Det enda som händer är ju att man får mecka och hålla på för att man tryckt ner datorn i fel fack, med följd att man blir ännu mer irriterad. Varför gör man så? Nån arkeolog som vill svara? Nån etnolog? Nån nördig idiot från KTH? Nån pyskolog?
Nåväl. Back to earth.
Jag överlevde, och överlever.
Han ligger och laddar på skrivbordet nu, iPoden.
Det lata jävla aset.
