Dag 2

Känslan är konstig.
En ordinär arbetsvecka för mej består av 3 timmars offentligt pratande per dag.
Tiden utöver själva babblandet går åt till att producera det som jag babblar om.
Utöver det så har jag ett par andra uppdrag som också tarvar tid.

Sedan igår är sej inget likt. Mitt program har sommaruppehåll, men min semester börjar först om ca tre veckor. Det är nästan så att jag känner mej lite orolig för vad jag ska ägna min tid åt. Igår var jag så villrådig så att jag helt sonika valde att inte jobba alls. Stannade hemma och gjorde ingenting alls. Att jobba utan pressen av en deadline är svårt när man som jag alltid jobbar under tidspress. Idag har jag lyckats ta mej till jobbet. Nu väntar utvärdering, planering samt intervjuer med "jobbsökande", men det känns lite futtigt. Eller kanske inte...

Det är en annorlunda arbetsvecka som tar sin början på en tisdag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0