Bocka och buga
Just det ja.. Jag har tänkt ... Nu igen. Jag tänkte på det där med att bocka och buga. Och tacka och vara tyst. När jag gick i skolan var det så här: Alla som hade pennorna i räta led i pennfacket, många plastfickor, alltid kom i tid, satt i den främre halvan av klassrummet och skrev alla rätt på proven fick alltid högsta betyg. Helst skulle de vara väldigt tysta också. En gång sa min lärare att jag diskuterade för mycket. Ursäkta en näsvis jävel, men hur kan man diskutera för mycket när man går i skolan? Det är ju helt stört, skolan borde älska att eleverna diskuterar sej blåa, röda, gröna och gula.
Jag svalde förtreten och tänkte att det skulle bli bättre när jag blev vuxen, att då skulle diskussionerna och ifrågasättandet funka i verkligheten. Men nej. Ack så fel. Det som premieras är nickedockor som bockar och tackar och hejar. Och jag blir så matt, jag vill också vara en nickedocka!!!
Är det nån som har en bra snabbkur att ge mej? "Gör så här så tappar du lusten för argumentation och diskussion". Kom igen. Det måste ju gå att sudda ut sina åsikter. Eller..? Jag är trött på att bli betraktad som jobbig, sur och svår. Jag vill också bli nickedocka. Jag tror att det kommer gå mycket bättre för mej i livet, om jag bockar och bugar och tackar.
Tack och bock för att ni läst.
Väl mött.
är man den som ofta ifrågasätter och vill diskutera, så uppfattas man av en inkompetent ledning som jobbig. tråkigt, men sant.
Det enda receptet jag kan komma på, är att totalt förgöra sig själv och intala sig att alla andra vet bättre. Jag skulle vilja kalla det "jag bör nog hålla käften och nicka, för dom andra vet ju så mycket mer än mig"-metoden. Inget säljvänligt namn kanske, men ni andra som är så mycket klokare kanske kan komma på ett?! ...jag lovar att hålla med och tycka att det är mycket bättre än mitt! ;-)
NEJ! Diskutera mera....!!!
