Nära-döden-upplevelse

Jag blev bjuden på middag hos goda vänner. Vi intog den goda maten och sedan åkte jag hem. Efter några timmar var det dax för ett besök på den vita porslinsfåtöljen. Det var "bummelibum" som stod på turordningen.

De ggr jag låter blicken landa i själva resultatet av "besöket" är få. Det här var dock en av dom gångerna. Jag ångrar mej djupt. Det min syn såg var en variant av Stockholms blodbad (1520 vill jag minnas). 
Känslan av att stå upp och samtidigt se hur allt innanmäte, badandes i blod, fick det att snurra i min skalle.
Det kändes som en evighet, men det handlade väl bara om några få sekunder. Jag tänkte tankar som "hur får jag tillbaka organen in i kroppen igen?", "hur länge överlever jag?", "har jag rena kallingar på?".

Precis när jag kände hur livsgnistan började började slockna så kom jag på det...
Jag hade ätit rödbetor till middag!!!
Ugnsgratinerade rödbetor (med Chévre-ost) färgsatte mina fekalier och bidrog därmed till det som gjorde att jag närmade med såväl S:t Per som Belsebubs motsvarighet. Imorgon blir det filmjölk.

Kommentarer
Postat av: Bright

Jag har gjort samma sak..men jag hade käkad danska röda pölser...jag han stelna till och se mitt liv passera i revy innan jag insåg vad som var i görningen..haha..inte lätt..:)

2008-10-09 @ 07:32:06
URL: http://metrobloggen.se/bright
Postat av: Diddi

Det där är en klassiker. Haha./Diddi

2008-10-10 @ 08:22:04

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0