Mitt namn
Magnus är ett mansnamn, ursprungligen ett latinskt tillnamn med betydelsen 'stor', till exempel Carolus Magnus. En kortform är Måns. Den finskspråkiga motsvarigheten är Mauno eller Maunu. Äldsta belägget i Sverige är från 1100-talet genom ristade runor på väggen i Bringetofta kyrka. Småland: Herr Magnus. Namnet finns också i en runinskrift på ett rökelsekar i Angelstads kyrka, Småland, ca 1400: Magnus Diacomus gjorde mig, Gud signe honom.
Magnus var ett modenamn på 1970-talet minskade sedan något i popularitet men har nu ökat igen. Den 31 december 2005 fanns det totalt 73 251 personer i Sverige med namnet Magnus, varav 41 475 med det som tilltalsnamn. År 2003 fick 489 pojkar namnet, varav 29 fick det som tilltalsnamn. Vanliga smeknamn för personer vid namn Magnus är Mange och Mangan. Namnsdag: 19 augusti.
Kommentar och tanke:
Hmm.. "Mange" och "Mangan" i alla ära,
men fr o m nu vill jag helst att ni kallar mej "Herr Magnus".
Herr Magnus är ganska rolig! :)
Du vet väl att vårt namn egentligen inte är ett namn utan ett epitet på latin. Precis som du skriver fanns det en gång en berömd kung, Charlemagne som på svenska hette "Karl Den Store", vilket på latin blir Carolus Magnus. Med andra ord kan man egentligen inte heta Magnus, det är ett missförstånd hos den nordiska befolkningen under vikingatiden, som inte var skolade i latin och tyckte att epitetet lät som ett trevligt namn. Mitt andranamn Hans är skrivet före Magnus, så egentligen heter jag "Hans Den Store"... Hmm... tror jag ska börja kalla mig det! ;)
Jo, jag känner till det där.
Kompletterar därför inlägget med att alternativet till "Herr Magnus" är "Johan Den Store". Inte så illa det heller.
Tycker du skall köra JM som tilltalsnamn. Johan Magnus, Jätte Magnus, Järn Magnus, Jävla Magnus....hursom du är bra!
