Lycka till!
Ett par av mina vänner berättade för en tid sedan att de ska ha barn.
Dom har, precis som jag, gillat partylivet och sociala utsvävningar och nu ser jag hur förvirringen lyser i ögonen på dem. På samma gång som de inget hellre vill, är de livrädda på samma gång. För bara några veckor sen var vi ute och festade som om det inte fanns en morgondag. Nu har de fått reda på att hon är gravid.
Jag vet vad de går igenom, jag kommer ihåg, och jag har lovat att dela med mej, men samtidigt vet jag att det inte går. Alla upplever det på sitt eget sätt och även om jag vet att mina vänner är hyfsat lika mig (och inte alls) tror jag inte att det går att ge dem några säkra råd. De kommer få kryssa mellan hormonanfall och funderingar på om de verkligen tagit rätt beslut. Det är en jävla resa.
Att beskriva ögonblicket barnet föds är också helt omöjligt.
Det kanske verkar konstigt, men jag är fortfarande lite allergisk till nyblivna föräldrars heliga inställning till allt som har med barn att göra.
Det finns ingen sanning.
Det finns bara du, din partner och senare ditt barn.
Man får skapa sig sin egen värld.
Och leva i den så gott man kan.
Jag försöker.
Mvh Farsan Baloo
