magstar

Konstaterar, än en gång, att det är skönt att komma hem.
Visst är det nice att åka bort, träffa vänner, göra "något annat", men likväl så älskar jag att komma hem. Men att få ta en sväng till ett icke turistinvaderat Gotland var fantastiskt.

Kommer ni ihåg när man var barn och exempelvis (som i mitt fall) började närma sig morfar & mormors på hemman? Det började pirra i hela kroppen och jag kunde inte sitta still. Jag ville bara, så snart som möjligt, hoppa ur bilen, känna dofterna, leka med kusinerna osv. Eller då vi tog av i Klintehamn på väg mot stugan, passerade Ganarve och handlaren Fröjvik, och det kokade i skallen av glädje och förväntan.

Den starka känslan man hade då är nästan utplånad numer. Men i mitt fall så finns den kvar varje gång jag anländer till Visby. Redan 30 minuter från land måste jag, varje gång, gå ut på däck, insupa havsluften och se Gotlands kustremsa på lite distans. Varje gång knyter det sig i magen, det bubblar och jag känner hur jag måste kväva någon sorts glädjegråt. Alla somrar på ön har satt sina spår och jag älskar att åka dit. Gotland är, på något vis, mitt andra hem.

Efter de två dagarna på ön så blev det en Stockholmsvisit. Umgänge med de bästa av vänner, i komprimerat format, känns alltid lika bra. Tack, ni inblandade!

Men nu återigen på hemmaplan. I soffan. Iklädd (äntligen) de solkiga adidasbrallorna och den slitna morgonrocken. På bordet ett glas vin. It´s good to be back!