Ensam kvar

Det är torsdag. Sitter vid skrivbordet på jobbet. Jag jobbar.

Det var en väldigt konstig känsla på stan imorse. När jag promenerade till bilen så mötte jag inte en själ. Det var mera tomt än vanligt. Stan låg helt öde. Inte ett ljud.

Jag kom att tänka på en film jag såg när jag var yngre. Den handlade om en man som vaknade och skulle gå till jobbet. Allt var tyst. Ingen annan människa syntes till. Vägarna var tomma. Ingen fanns någonstans. Jag minns att jag tyckte det verkade ganska fräckt, och att jag tänkte att jag skulle ha börjat med att länsa vår lokala kiosk på glass och godis.

Idag tycker jag det känns väldigt underligt och känner inget sug alls efter att robba Pressbyrån nere på hörnet.

Jag vill inte vara siste mannen jorden.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0