Det var en gång...

Det är en småsömnig måndagseftermiddag. Biverkningarna av min nya medicin håller mig vaken på nätterna.Tar en paus från jobbandet för att "kolla läget" och blogga.
Råkar se den här bilden på en söt boxer.

En gång för längesedan hade jag en sådan här sötnos i min närhet.
Oh my god, vad de där öronen var mjuka.
Om någon har en liten boxervalp så är ni välkomna på fika, men sedan vill jag vara ensam igen.
No more dogs in my life.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0