magstar

Trots att det här med bloggande sägs vara jävligt mycket 2007 så fortsätter jag skriva inlägg. Jag läser inte bloggar som jag gjorde för några år sedan, men ibland så kan jag inte låta bli attt klicka mig fram genom de gamla favoriterna, och en del nya. Jag klickar mig vidare till bloggar som handlar om saker jag inte själv har upplevt, eller saker jag själv gått igenom för många år sedan. "Kärlek", "Separationer", "Jag köpte nya skor",  "Åh, vad jag är trött på Micke", "Igår knullade jag med mitt ex. Igen". Jag minns hur det är att vara 18, 26 och 33. Jag upplever hur det kan vara att vara singel, arbetslös, 43 årig tjej och ha en hund i en lägenhet i stan. Ni fattar. Hoppas jag.

På samma sätt som jag bjuder in folk till den cirkus som heter Magstar så sitter jag och smyger i hörnen hos folk jag aldrig känt. Jag tar del av liv och död, kärlek och misslyckanden. Jag läser olika bloggar och undrar: Vad är det som sägs? Vad är det som inte sägs? Hade vi tyckt om varandra om vi setts? Hade vi överhuvudtaget sett varandra?

Jag borde kanske börja läsa fler bloggar igen. Jag förstår inte hur man inte kan älska bloggar. Men inte alla bloggar. Förstås. Men bloggar som vågar. Som släpper in. Som blottar något.