Utifall att...

Mina "depressioner" är inte årstidsrelaterade. I den mån dom ens kan kallas depressioner.

Det spelar ingen roll om det är grått eller soligt, men jag kan komma på mej själv med att önska att något riktigt hemskt ska hända. Att jag får en sjukdom, att jag förlorar jobbet, blir nobbad av min hund osv.

Om det hände skulle jag gråta väldigt mycket, och mina vänner skulle oroa sej och min mamma skulle säga "lilla gubben" och min taktik skulle vara att sova mej igenom alltihop och skriva jättepatetiska brev som jag grät över så det blev bläckplumpar på texten. Och så skulle jag lyssna på sorglig musik och ta mej själv på megastort allvar och känna efter nästan jämt och bli väldigt smal (vore grejt) för att jag inte klarade av att äta och så skulle jag flytta till Köpenhamn för det är min reservplan och det är en väldigt lockande reservplan, det är det.

Att bara lyssna på musiken räcker en bit på vägen. Men det hade ändå suttit fint med en  härlig liten depression så här på onsdagskvällen.

Mvh Eder Patetiske

Kommentarer
Postat av: Annica Berg

Man får tycka lite synd om sej själv. Bara det inte går för långt. Men du verkar ju ha distans så det räcker. Du har en kul blogg.

2009-03-26 @ 08:44:37
Postat av: Soffipropp

Vilken musik lyssnar på i ditt depraverande tillstånd?

2009-03-26 @ 09:31:12

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0