Fånigt glad

Är det ok att vara glad utan anledning ?? Är det godkänt att gå omkring med ett litet leende på läpparna utan att fatta nånting ?? Om jag inte visste att jag inte är kär skulle jag tro att jag är det. Om jag inte visste att jag inte vunnit på lotto, triss, trav eller nåt annat, så skulle jag tro det också.. Men inget har hänt !!
Jag bara sitter här, lite fånigt glad helt enkelt.. Det började för en vecka sen och har stegvis ökat.. Gladlyntheten känns lite halvt främmande.. Det är ju bara drygt en vecka sen jag hade värsta depressionen.. Konstigt.. Börjar misstänka att jag är manodepressiv, nån light-version...

F.ö så är det ju fredag igen.. Har ställt in Stockholmsresan även den här veckan. Sparar den tills jag behöver en uppmuntran.. På det planet är sej allt likt. Har inte bestämt nånting, håller alla dörrar öppna..

146 minuter

Jag meddelar endast på detta sätt att gårdagens utlovade betygsättning av filmen "Parfymen" dröjer.. Min avsikt under gårdagskvällen var att lägga mej tillrätta i soffan och sedan bara glo i en avslappnad position.. Det som sedan skedde var att min syster Eva ringde.. När hon gör det så renderar det oftast i ett samtal på ca en timme eller mer. Samtalet igår var inget undantag. När vi väl avrundade så var klockan midnatt. Jag slängde ett öga på dvd-fodralet och konstaterade att filmens längd var 146 minuter, dvs nästan 2,5 timme !! Räknade snabbt ut att med kisspauser, stretching, fika osv så skulle filmstunden inte bara bli en stund, vilket i sin tur skulle flytta tiden för "läggdags" till framåt 3-4 på morgonen.. Inte tillrådigt då väckaren ringer 06.30.. La filmen åt sidan och mej själv i sängen. Alltså: Om det vill sej väl så ser jag filmen ikväll..

Filmtajm

Så snart mörkret lagt sej över vår lilla stad (vilket det iofs redan gjort, men senare ändå..) så ska jag se film..
För ett par år sen läste jag boken "Parfymen" av Patrick Süskinds.. Många i umgängeskretsen hade läst den, och nämnt den, men jag tyckte titeln lät som nåt av Jackie Collins, eller nån liknade författare, och undvek därför boken ifråga. Ingen berättade nånsin vad den handlade om... Jag hade dessutom totalt missat undertiteln: "berättelsen om en mördare"..  Min arbetskamrat Bosse var den som tillslut "öppnade mina ögon", berättade om den och lånade sedan ut den till mej.. Läste den förståss..

Förra året kom den som film. Jag har oerhört svårt att tänka mej den i filmad version, därför ska det verkligen bli kul att se den, om det funkar... Eftersom jag ännu inte sett filmen så kan jag inte rekommendera den, eller motsatsen, men boken kan jag rekommendera... Så ärä mä dä.. Betyg kommer under morgondagen. G´natt !!

Tick Tack Tick Tack..

Jag brukar ibland höra folk säga att "Tiden går fort när man har roligt".. Ibland hör jag också att "Tiden går fortare ju äldre man blir"... SATAN !!

Veckorna bara "blåser förbi", blev helt paff när någon idag frågade om helgen.. Jag svarade: "Kanske åker till Stockholm eller tar det lugnt. Är bjuden på en fest och till en kompis i Sundsvall.. Får se..".. Denne någon replikerade: "Men, det är ju fredag imorgon !".. Jag trodde det var typ tisdag (tisdag och torsdag börjar ju på samma bokstav).. Såhär har jag det för jämnan. Om jag inte hade min blåa kontorsagenda skulle min värld troligen kantra (som regalskeppet Vasa gjorde på sin jungfruresa i augusti 1628) pga "tidsfel"... Förutom det felet så vill jag aldrig bestämma mej. Håller alla dörrar öppna fram till sista stund innan jag bestämmer mej. Jag vill ju inte tacka "ja" till ex. en fest som jag sedan känner att jag absolut inte vill gå på.. Sådär håller jag på hela tiden... Ständigt denna skenade tid som "ställer till det"...

Jag måste helt enkelt vara äldre än jag tror, och dessutom ha sjutusan så mycket roligare än jag hinner uppfatta.. Så fort går det...

Tvärvigg

Idag var det den sedvanliga utvärderingen av veckan..

Chefen
: Magnus, du verkar gladare den här veckan..
Jag: Det är jag inte, men jag kanske kan ha nån fördel av att inte visa det.. (log pillimariskt)

Chefen: Men Magnus.. Är du arg ?
Jag: Inte särskilt.. Inte just nu, men jag kan ju bli..

Chefen: Varför det ?
Jag: För att det är min natur.. Ni får alla ta del av mina irritationer och min ilska, likväl som min glädje. Sån är jag.. Har jag anledning att vara förbannad så är jag det..

Chefen: Jag vet, men du är trevligare glad..
Jag: Jo, jag vet. Det stämmer in på dom flesta människorna i världen.

Chefen: Det har du iofs rätt i..
Jag: Din företrädare uppmuntrade mitt okonstlade förhållningssätt. Hon tyckte det var befriande med nån som "är sej själv" och inte tvekar att säga "sanningar" eller går bakom ryggen och viskar.. Hon menade att jag "drar alla över samma kam", hög som låg..

Chefen: Så då kan jag också vara rak och säga åt dej att vara glad.
Jag: Visst kan du, men det kommer inte att funka.. Du kan tala om för mej att jag är trevligare glad, men att "säga åt mej" att vara glad funkar inte. Då blir jag ännu surare/argare. Hade du varit Herreman för några hundra år sen, och jag en träl, så hade du kunnat säga åt mej att vara glad, men så är det inte. Men jag lyssnar på vad du säger.

Chefen: Men du är gladare än förra veckan...
Jag: Jag är jätteglad. Faktiskt...

Jag & min kudde

Jag lovade ju igår att publicera en en bild på mitt mästerverk till kudde. Nu ligger den snällt i en soffa på mitt jobb och bara väntar på att nån ska beundra och krama den (det har vi gemensamt, kudden och jag).. Nedan ser ni såväl kudden som upphovsmannen ifråga, dvs jag. Kudden är den mindre, lite rosa/oranga skapelsen, den rutiga är jag.. Vi tittar kärleksfullt på varann...

284900-13

Själva anledningen till den kreativitet jag utsöndrar går att läsa i inlägget "Kudden i mitt liv" från igår.


Adonis

Min Gud, min Gud.. Ikväll klev han in i mitt vardagsrum.. Vi träffades redan häromkvällen hos gemensamma vänner, lite halvt flyktigt, men ikväll kom han förbi på ett (två och tre) glas vin.. Ibland hör man någon beskrivas "vacker som en gud" och jag förstår nu (trots att jag använt begreppet själv vid nåt tillfälle) vad det egentligen innebär.. Inte nog med att han ser sjuuukt bra ut, han är dessutom trevlig.. Var det verkligen nödvändigt att låta denne person nå min bekantskap ? Jag bara undrar.. Är inte förtjänt av snygga, trevliga bögar just nu. Mitt huvud har precis slutat snurra. Nu uppstår än en gång ett exorcisten-liknande tillstånd.. Skallen roterar..

Nu ska jag avrunda dagen, krypa ner i snarkofagen och drömma våta drömmar om denne mörkhyade Adonis med dom vackra anletsdragen och varma ögonen.. Men varför klaga, hade kunnat drömma mycket sämre än så.. God natt !

FARLIGT !!

image12

Den här bilden vågar jag knappt ha på min sida.. Det kan ju faktiskt hända nåt.. Blir skakis bara jag tänker på hur hela Danmark skakade förra året pga av "bilder"...

Tadaa !!!

Märker ni också hur jag ofta förstärker dom mest vardagliga göromålen som jag lyckas prestera ?? Hur jag får dom att låta som nåt svårt, nåt unikt, nåt som endast ett fåtal klarar av... Bra !! Jag blev lite fundersam på om det bara är jag som märker det.. Jag inte bara märker det, jag gör det väldigt medvetet..
Som igår t.ex när jag städade och pantade flaskor.. Hur svårt är det ?

Men så där är det när man lever ett pyttsan-liv.. Jag måste, för att höja såväl självkänslan som självförtroendet och sänka det dåliga samvetet, "tala om" för mej själv (eftersom ingen annan gör det) att jag är en hyvens kille som inte går av för hackor...

Nu är det dax igen.. Gjorde jag snabbnudlar till middag ? Stekte jag fuskiga fiskpinnar ? Åt jag filmjölk med havrekuddar ? Stekte jag ett ägg på svag värme ? NEJ NEJ NEJ !!
Killen med choklad på gjorde.......... Här kommer en ledtråd:
image11

TADAA !!!!!! Svaret är: Köttfärsbiffar !! Jag klappar mej på magen, ler spirituellt åt mej själv i alla speglar, kluckar lite självgott och fortsätter njuta av min egen förträffliga storslagenhet som en hyvens vardagspajas.. TADAA !!!!

Kudden i mitt liv

Så har det då äntligen hänt.. Jag har sytt en kudde !! Efter massor med år i jordelivet så kan jag idag stolt sträcka på mej, för att sedan lägga mej ner och gulla med min alldeles egna kudde.. Den är egen på mer än ett vis, den syddes nämligen i ett väldigt fult tyg, så jag lär förbli ensam om den..

Jag träffade idag, på min reportageresa, en sömmerska som mer än gärna ville bli min ciceron in i textiliernas och sömmarnas värld. Innan jag hunnit säga "Yuccapalm" hade hon letat fram det fula tyget, en innerkudde, en sax, krita och måttband.. Det var nästan nåt fuskigt över själva syprocessen. Riktiga sömmerskor har nämligen maskiner som gör allt det som man misslyckas med på en "vanlig" maskin, en sån där som mamsen har. Menar m a o att det gick över förväntan, det blev faktiskt en kudde..

Eftersom jag själv tycker mej vara händig inom området hushållsnära tjänster, så som städning, tvättning, strykning, blomvattning, matlagning osv, så känns det lite som om jag börjat pinka in ännu ett revir och att jag så småningom blir den kompletta hemslavinnan.. Nu ska jag bara lära mej att baka så är jag komplett.. Jag lovar att under morgondagen lägga ut en bild på mej och kudden såsom vi spenderar vår mjuka tid tillsammans.

Sollefteå

Ska sätta mej i bilen och åka till Sollefteå.. Solen skiner och det känns helt ok.. Sollefteå är staden där jag en gång såg dagens ljus, dvs det var där jag föddes. Jag har aldrig bott där, men vid tillfället för utkomsten ur min mor, så råkade vi vara i faggorna och därför kan jag idag säga att jag ska "återvända till staden för min födelse"..

Det finns inte så mycket mer att säga mer än att jag ska göra ett reportage om en företagare, och att jag ska hälsa på en f.d arbetskamrat som fått cancerbesked och vars dagar är räknade.. Det känns ju mindre bra, t o m dåligt.. Kan lugnt konstatera att mina löjliga problem ter sej ännu löjligare ur det perspektivet.. Jag ska inte klaga på nånting mer idag.. Ha en bra dag !! Vi hörs !!

Jag & Jesus & en bekant

Vaknade lite lätt misstänksam.. Tänk att jag aldrig bara kan acceptera saker eller bara "gå vidare".. Det ska vridas och vändas, det ska analyseras och grubblas.. Messade med en bekant igår som jag omnämnt (utan namn) i ett av mina inlägg. Han gillade min blogg, kallade den t o m för "bra och fyndig". Det gjorde mej naturligtvis gladlynt, och vem mår inte bättre då man blir gladlynt en tisdagkväll med fullmåne ?? Det han däremot inte gillade var att jag underförstått kallade honom "oärlig".. Eftersom det var precis vad jag kände när jag skrev så får det vara kvar, men lät honom förstå att jag skrev "i stunden" och att han borde veta vad jag egentligen tycker om honom vid det här laget.. Jag tror han nöjde sej med det..

Det som däremot bet sej kvar (eller snarare återkom) var hans sista sms.. Jag kommer inte riktigt ihåg vad jag skrev i messet innan, men tror jag avslutade med "Var glad för det du har". Han svarade "Fina ord..". Just när det kom kände jag mej nöjd, men sen kunde jag inte låta bli att undra: Var det ironiskt ? Var det en passning "mellan raderna" som egentligen borde ha haft förlängningen: "... men lite handling, och inte hjälper det mej" (eller nåt sånt)..

Egentligen kanske det inte har nån betydelse längre, det får framtiden utvisa. Men.. Bäste "bekanting": Om du fortsätter läsa min fyndiga blogg, let me know.. Du vet att jag bara vill väl. Jag & Jesus bara är sånna...

Lika som bär

image10
Vad tycker ni ?? Likheten är slående.. Eller kan man t o m säga att den är desperat ?
För tydlighetens skull: Det är Gollum till höger, hon till vänster lär vara klyftig, eller hur det nu var...

Nöjd

Jag är så glad att jag är nöjd, det är en fröjd att vara glad när man är nöjd.. Jag klättar upp på högre höjd, ja jag är glad att vara nöjd med att vara nöjd..

Det är samma visa vareviga dag.. Jag nästan ramlar in i hallen efter avslutad arbetsdag. Jag hafsar ihop en middag (vad hände m killen som tänkte bli kock och som gillade att laga mat ?) och går sedan, utan att lyfta fötterna från golvet, till sovrummet där jag startar Tv´n, lägger mej tillrätta, letar rätt på ett bra program som jag kan somna till...
Redan igår var det en känsla av att någon haft ett "hårdbrödparty" i sängen. Det var lite sandpapper-varning när jag slank ner mellan lakanen (jag misstänker Frank "the dog" som nog skojsar i sängen när jag lämnat boendet).. Orkade inte då ta itu m problemet utan sov under protest hela natten.. Därför var ambitionen att idag, efter avslutat värv på slavinrättningen, städa och byta lakan..

När man pratar om bilar snackas det ofta om antal sekunder från 0 - 100 km/tim.. Den typen av hastigheter gör sej inte påminda hemma hos mej. Här råder (åtminstone på eftermiddagrna) hastigheter som 0 till hasande på trekvart (betyder sisådär 45 minuter). Trots detta lyckades jag, efter sedvanligt Tv-koma, dammsuga och dammtorka hela lägenheten, byta lakan, tömma diskmaskinen samt åka till återvinningsanläggningen med flaskor, tidningar och behållare av hårdplast..
Än en gång har jag imponerats av mej själv.. Tur det eftersom ingen annan lär väl göra det...

Höstmys..

Mina Damer & Herrar.. Det är dax för HÖSTMYS !!  Läste just i Aftonbladet att det är mycket av den varan på bloggarsidorna just nu.. Jag ska väl inte vara sämre, men så jävla mysigt är det väl ändå inte ? Inte så att jag har nåt emot hösten, men snackas det inte en massa blaj inför varje årstid ? Ljus, läsning, te, latte och filtar är tydligen återkommande teman.. Känns det igen ? Enligt alla undersökningar så är det på sommaren vi läser mest, men då ska det ske i hängmattan eller på stranden. Latte skvalpar vi i oss året runt.. Möjligtvis kan te och filtar vara lite mer "höstigt". Höst är det, eller blir det, lik förbannat, med eller utan ljus, latte och allt annat.. Höstmys ? I helvete heller...

Thank u God

Ikväll är det tid för "Svenska Stand-up Galan" på S:a teatern i Sthlm. "Årets komiker" ska koras.. Inget jag egentligen bryr mej särskilt mycket om. Men jag är glad.. Glad att konferencier för galan är Özz Nujen. Det betyder att Özz inte har minsta lilla chans att vinna. Det borde han inte ha haft ändå. En sämre komiker, med taffligare tajming och plumpare skämt, har sällan eller aldrig skådats. Jag glädjs av att veta att att vem som helst utom Özz Nujen kan vinna. Det finns en Gud, trots allt.. Att han ens får finnas med på en scen i anslutning til nåt som faller under humor ock komik är ett under.Tillsammans med Maria Möller skulle han kunna bilda klubb..

(Har inte en aning var dessa tankar, om denne obetydlige tråkmåns, kom ifrån, men nu är det sagt....)

Skitlistan (short version)

Jag har mina tillkortakommanden, tro inget annat.. Samvetet gör sej ständigt gällande..
På "skitlistan" just nu:

- .. att jag inte ringer till Pia (och ett antal andra kompisar/vänner) som jag borde hört av mej till..
- .. att jag inte åker till Micke och hälsar på, trots hans ständiga inviter och vänskap..
- .. att jag fortfarande inte grävt det där diket, eller huggit veden, som jag lovat morsan sen i juni..
- .. att jag aldrig sväljer min stolthet, utan istället står rak och stolt som en fura, men kräks av det..
- .. att jag inte "ser över" andras tillkortakommanden och min egen "storhet"..
- .. att jag inte tar itu med allt jag vill göra och som egentligen inte alls är svårt att ta itu med..
- .. att jag inte kan komma överens med "en viss person" som jag vill komma överens med..
- .. att jag inte "räcker till"..
- .. att jag sliter arslet av mej på jobbet, men "säckar ihop" när jag är hemma..
- .. att jag gör en lista som, ju mer jag skriver, bara blir längre och längre, vilket skapar ännu mer dåligt samvete..
- .. att jag inte slutat skriva redan.. Jag gör det NU !!

Men trots allt mår jag nästan osmakligt bra... / Eder skitmänniska


Lunchtid

Vilken fest !! Det är lunchtid och som 1000 gånger förut så står lunchlådan kvar hemma i kylen. Av nån anledning går jag inte till affären och köper nåt annat. Tröstar mej istället med ett par bananer och ännu mera kaffe.. Har f.ö fortfarande inte riktigt fått till det där med hur jag ska fördela maten (eller bananerna), inne i munnen, när jag tuggar, efter dragningen av en tand för snart ett par veckor sen.. När jag känner med tungan på platsen där tanden satt så förstår jag varför, det känns som om minst 2 (!!) tänder är borta. "Hålet" är gigantiskt.. M a o så handlar det inte längre om att tugga alls på den sidan. Skulle samma sak hända på den andra sidan blir det till att övergå till fil, gröt och passerad mat, alternativt leva på nötter och tugga med framtänderna som värsta ekorren.. Kanske barnmat på burk är ett alternativ ?? Ska fundera på det där..

Jag pressar min banan mot gommen istället för att tugga.. Jag måste spara på det jag har kvar..

Who ? Me ?

Idag har jag, återigen, fått höra att jag är "rakryggad, ärlig och en fin människa"...

Visst borde jag glädja mej åt sånt ?? Det gör jag inte, på sin höjd ler jag lite en stund, suger in gottetramset, för att sedan misstänksamt undra vad det baseras på.. Även om jag får veta så tror jag inte riktigt på personen som yppar det.. Saken är den att jag känner inte igen mej !! Eller... Jo, jag känner igen mej, men tycker inte jag är mer rakryggad, ärlig eller finare än nån annan. Möjligtvis är jag lite mera orädd. Jag backar inte i diskussioner om jag vet att jag har rätt. Blir jag överbevisad så kan jag ändra mej lika snabbt vilket väl tyder på en nyans av ödmjukhet..(?)..

Idag hade jag hoppats på att en annan persons ärliga, rakryggade löfte skulle infrias, men tystnaden är kompakt. Där råder tydligen varken nyss nämnda särdrag eller ödmjukhet, men väl en dos av självupptagenhet.. Men det sista som överger en är hoppet. Jag försöker, trots allt, tro på mänskligheten.. Jävla knasboll man är..

Skinn & läder..

Jag har inte riktigt koll på allt det där som rör mode.. Har knappt nån koll alls, tror jag.. Jag tar på mej sånt som jag trivs hyfsat bra i, vilket oftast är plagg som har nåt (eller några) år på nacken. Jag har nånstans tänkt mej köpa en ny garderob när jag kommit igång m träningen, fastan osv.. Men eftersom det inte sker så blir det heller inte nån ny garderob. I typ nödfall rusar jag in på nån affär och köper ett par jeans, nån skjorta eller t-shirt. Det enda jag konsekvent handlar och uppdaterar är nya kallingar och sockar.

Den stora frågan jag grubblar på idag är: Hur hippt eller inne är det med skinn & läder (om man inte är läderbög) ?? Jag har varit periodare på området och märkt hur jag ibland nästan är "inne", men ibland precis lika "ute". Idag har jag förvärvat 3 st skinnjackor. Dom liksom bara dök upp, passade som hand i handske, och nu hänger dom här och väntar på användande. Den ena är en svart typ midjekort pilotjacka, dom 2 andra är bruna i ganska tidlös rak modell. Men hur tidlös dom än är så vet jag inte hur mycket ute jag är. Att jag inte är "inne" har jag redan fattat..

Tror f.ö inte jackorna passar till dom 2 paren Adidasbrallor (m långa ben) som också sökt sej in i mitt liv.. Vid en snabb tanke kan man tro att jag ska träna i dom, men tänker man lite längre, och ägnar en tanke åt vem som äger dom, förstår man snart att jag ska hasa runt i dom mellan sovrummet och köket.. Känner mej som en riktig mysgubbe..

Lite att göra

Förra veckan hörde jag talas om att allt fler ägnar sin arbetstid åt att sitta bl.a på "Facebook", dvs odla egna kontakter, söka nya, t o m gamla osv.. Frågorna man ställer sej är många, men huvudsakligen undrar jag vilken typ av jobb har dessa människor ? Hur hinner dom ? Jag hinner inte ens blogga fast jag egentligen inte skriver sånt som kräver särskilt mycket tankekraft eller tid..

Jag kan å andra sidan fundera över hur Facebook helt plötsligt kan vara ett problem. Även om just den verksamheten är relativt ny, så finns det ju andra nätaktiviteter som "varit med länge". Spelar det nån roll om det är Facebook eller msn, om det är ICQ eller nån chattsida, eller om man skriver privata mail från jobbet ?

För övrigt finns även jag på Facebook, men jag fattar inte varför eller hur det riktigt funkar, knappt hur det gick till.. Har ingen vilja eller avsikt att ta reda på det heller. Så snart jag hittar "ta-bort-mej-knappen" så försvinner jag åter in i glömskan, om det är där man hamnar vill säga.. Men det sista tvivlar jag på..

Naken och barfota

Jag tycker om att vara naken, mest om fötterna, dvs barfota.. Det första jag gör när jag kommer hem, oavsett var jag varit, är att ta av mej sockorna och låta mina kvävda fötter andas. Det har inget att göra med fotsvett eller nåt, det är bara barnsligt skönt att känna mina nakna små tår röra sej fritt och det svala golvet smeka fotsulorna.

Jag tycker om att låta resten av mej också vara naken. Det är inget sexuellt, att jag typ blir kåt på mej själv (bara ibland), utan bara nån slags avskalad frihetskänsla. Häromdagen städade jag naken, utan att tänka på det. Det var först när jag skulle vattna blommorna som jag insåg att hela världen kunde se mej i all min prakt och då blev jag generad över min egen uppenbarelse, skylde mej och började tänka på hur pass pervo jag möjligtvis kan uppfattas.. Pinsamt.. Nu ska jag äta.. Påklädd, men barfota...

Idag..

Vi "synkar" inte fullt ut, Johan och jag.. Åtminstone inte vad "dagen efter" anbelangar.. Samma sak upprepade sej den här helgen, dvs jag vill ligga och kurera mej, Johan stressar och vill ut på promenad.. Han vann..
Vi promenerade och intog den sedvanliga "fettomaten" (läs: hamburgare), som måste intas när "kvällen före" fortfarande gör sej påmind.
Jag åkte hemåt så snart jag tyckte mej veta att promille-halten i kroppen nått en körbar nivå.. Eftermiddagen kommer att ägnas åt Formel 1 (på Tv), ryggläge samt ännu mer intag av "fettomat"..
Jag återkommer, mer inspirerad, då nån sorts normalläge infunnit sej.. Väl mött !!

Igår..

Jag drog till Sundsvall igår.. På kort varsel bokade jag hotellrum, packade väskan och drog.. Det var nice att helt oplanerat bara checka in på hotellet, ligga i kalsonger på sängen, glo på Tv och sippa vitt vin. Tyvärr var minibaren ur funktion så det vanligtvis kalla vita vinet var halvljummet, men ändå..
Träffade Peter W, Sara och Magnus för intag av föda, gick sedan vidare då Johan väntade på "Oscar", där vi "betalade in" oss, fick stämpel, för att sedan, tillsammans med Malin, gå till mitt hotellrum för att dricka "skumpa".. Framåt 23-tiden återvände vi till "Oscar" där Jerker och Peter H också slutit upp..
Det blev en blöt kväll/natt, men usch så skoj det var... Vågar inte ens försöka räkna antalet drinkar, men av dom fysiska eftervärkningarna att döma, samt saknaden av antalet sedlar blev det många... Hujedamej..

Trött, men bra..

Jag planerar.. Gårdagens farhågor och funderingar på helgen är som bortblåsta.. Jag är iofs trött, men mår bra.. Känner mej inte ett dugg stressad över det faktum att jag inte bestämt nåt, det känns t o m bra att jag inte gjort det. .

Jag tänker dra ut på beslutet in i det längsta (om jag ens tar nåt), ta en promenad ute vid havet, sola lite.. Känner mej nöjd..

När sportjournalister räknar...

En het natt med sällskap har övergått till morgon.. Sällskapet jobbade, svettades, tog i, sträckte ut, stönade, skrek.. Jag tror det var bättre för "sällskapet" än för mej. Tyvärr måste jag ta er ur tankarna om vild passionerad sex.. "Sällskapet" var Tv´n och Friidrotts VM. Det finns mycket att säga runt mej och förhållandet, eller icke-förhållandet, till sport & idrott, men ska inte grotta in mej i det. Det "bara blev".. Jag var trött, Tv´n var på, jag somnade, hittade inte fjärrkontrollen bland täcken, kuddar och en hund och lät eländet stå på.. Jag vakande med jämna mellanrum och tog del av frk Klüfts häcklopp och höjdhopp samt marathon, men sov iaf lite ryckigt eftersom det blir lite konstigt att delvis vara i Japan en hel natt.. Kommenterar inte det mer än så mer än så, men konstaterar ändå att jag står bättre ut med idrottarna än med sportjournalisterna

Apropå det så kunde jag inte låta bli att reagera (ändå) på den där André Pops (om det nu är så han heter) på Tv-sporten. Han påannonserade att "såhär tror våra tittare om Sveriges medaljchanser i VM".. Efter det kom en skylt som visade att 4 % trodde inte på nån medalj alls, 30 % trodde på 4 st medaljer och 7 % trodde på mer än 4 medaljer... Är det nåt du reagerar på efter att ha tagit del av detta ??

30 + 7 + 4 = 41.... DET SAKNAS 59 % AV VAD TITTARNA TYCKER !!! Eller också är det så det funkar i sportens värld....

Karaktär.. Kanske..

Karaktär är, som den uppmärksamme bloggläsaren säkert redan gissat, inte nån av mina starkare sidor.. Men det kanske låter värre än det är. Karaktären kan vara benhård om det handlar om det som kan kategoriseras som "viktiga" saker. Är det exempelvis ett glas vin, några nävar ostbågar eller sex så faller jag lätt till föga.. Så skedde ikväll, åtminstone vad gäller en av dom tre nämnda.. Min avsikt var, efter alla funderingar om helgen, att ikväll ta det lugnt, softa, läsa, glo på Tv, ta en promenad, men inte dricka vin.. Det funkade sågott som hela kvällen, men efter att ha duschat, klippt tånaglarna, rakat mej osv så tyckte jag nog att någon form av belöning var nödvändig. Tänk så rätt jag hade ! Belöningsförfarandet landade i kallt vitt vin.. Känner mej inte det minsta misslyckad, bara nöjd med mej själv..
En skön känsla
..

I startgroparna

Jag ligger i startgroparna inför en förändring.. Jag måste erkänna att jag inte bara ligger , jag t o m bor i startgroparna.. Jag har gjort det ganska länge.. Groparna har blivit så stora att jag knappt tar mej ur dom, jag har inrett dom med mysiga plädar, dunkuddar, en plasma-Tv och en microvågsugn.. Jag kan inte sätta fingret på var det klickar, var i hjärnan kopplingarna har kortslutning, men det vill sej inte riktigt.. Jag bara ligger i groparna som en björn i ide och väntar...

Jag väntar på att jag oftare än jag gör, helst varje dag, ska gå dom där långa snabba promenaderna, att jag ska börja äta klokt (både frukost, lunch och middag), att jag ska sluta snusa, röka, dricka mindre osv, men jag fortsätter jäsa i groparna och planerar  för "den stora dagen".. Det börjar onekligen bli dax nu, det har varit det ganska länge, typ 4 år... Gamla strofer som "bättre sent än aldrigeller "sent ska syndaren vakna" känns platta och tillintetgjorda.. Med tanke på mitt förra inlägg är det kanske att ta mej ur startgroparna som är det stora helgprojektet ?? Jag ska så snart det går lägga mej bland kuddarna och fundera på om det är så...

Fredag nu igen..

Jag går som en åsna mellan två hötappar.. Det blir alltför tydligt när det är fredag.. Jag vet egentligen inte varför, eftersom mina beteenden numer inte skiljer sej så mycket mellan vardag och helgdag. Likväl som jag kan svinga en bägare både tisdag och onsdag (och alla andra dagar med) så kan jag bara softa, promenera osv fredag och lördag.. Men av gammal hävd så är det nåt som liksom "vaknar till liv" när dagen "fredag" uppenbarar sej som tomten på julafton..

Hötapparna består i om jag ska göra si eller så, om jag ska "ta hand om mej själv" eller om jag ska fly fältet och festa röven av mej nånstans eller... Jag tvekar.. Eftersom jag skippade Stockholmsresan så känns det som om jag måste kompensera, dvs "göra nåt", för att inte göra mej själv besviken, för att inte bara "sitta av" tiden..
Den där "fredagskänslan" förstärktes också när jag fick mail från kamraten Klara som avrundade med att skriva: "Ha en bra helg och ta det INTE lugnt med alkoholen och cigaretterna".. Hon månar om min hälsa, det lilla livet..

Hur det hela avlöper låtar jag framtiden avgöra.. Det som blir det blir, likväl som det som inte blir inte blir.. Idel klokheter för hela slanten..

Kul TV

Mina Tv-vanor är inte särskilt regelbundna. Jag har aldrig lyckats följa en Tv-serie från början till slut. Det funkar inte, är på tok för rastlös.. Oftast sätter jag på Tv´n när jag behöver nåt sövande, nåt som leder mej bort från alla andra tankar som tumlar runt i skallen.. Det lyckas varje gång.. MEN.. Nu har det skett.. Nästan varje dag kommer jag ihåg att sätta på tv´n på samma tid.. Jag önskar verkligen att det var Discovery, Aktuellt eller nåt annat mer "rumsrent", nåt akademiskt korrekt, som jag fastnat för, men det är det inte.. Min intellektuella sida hulkar, medans min ytliga sida småskrattar och ler..

Varje dag sen en vecka tillbaka, kanske t o m en och en halv vecka, så bänkar jag mej framför dumburken kl 17.25, slår på Tv 3 och ser "2 and a half men".. Jag står med huvudet högt, kanske rodnar för ett ögonblick, men säger rakt och ärligt: Jag tycker det är kul !!

En slavs tillkortakommande...

Lät er ta del av mina funderingar runt lojalitet häromdagen.. Det hela handlade om att jag hade för avsikt att åka till Stockholm och förlusta mej. Förutsättningen var att jag kunde vara borta från jobbet på fredag eftersom det annars skulle kännas stressigt och rumphugget.. Min lojalitet gentemot jobbet ställdes mot lojaliteten mellan mej själv och en av mina vänner. Det låter säkert som en självklarhet att "vännen" och min egen lust skulle vinna kampen mot jobbet, men där har ni fel !!  Det är inget jag är särskilt stolt över, men jag valde jobbet...

Den här första veckan, efter jobb på annan ort samt semester, har varit ett smärre kaos. Jag klarar inte kaos en vecka till... Lösningen blir därför att min lojalitet till arbetsgivaren (och min egen överlevnad) gör att jag dissar storstan, och min vän, till förmån för hederligt arbete... M a o lär helgen bli som vanligt, dvs ganska trist.. min förhoppning står just nu till Johan och en eventuell utgång med allt vad det innebär.. Nu: Tillbax till Grottan...

Torsdagmorgon

Snoozade 2 ggr innan jag hasade ur sängen.. Besökte vita porslinsstolen, hämtade tidningen, la in en snus och kollade mailen innan jag lät duschens strålar väta min trötta kropp. Gjorde en espresso, fixade mat åt jycken och klädde på mej..

Innan avfärden till jobbet var det "hundprommis".. Hittills funkade allt.. Inga störningsmoment, allt i rätt ordning.. Väl ute så hinner jag gå 40 meter innan jag träffar en bekant (dvs snäppet bortanför vän eller kamrat) och det är då min rytm rubbas.. Helt plötsligt måste jag le, vara trevlig och prata artighetsnonsens. Min värld blir skakad.. Jag funkar inte på det viset före klockan 9 på förmiddagen.. Som om det inte vore nog med det så hinner jag, efter avslutad konversation, bara 40 meter till innan jag träffar näste bekant och samma historia utspelar sej igen..

Efter avslutade låtsasleenden, uppblandade med trevlighetsfraser, och hemkommen efter "the dog walk", så går jag ner i bilen och känner hur jag så sakteliga återvänder till min introverta lilla trygga morgonvärld, där rutiner och lugn råder innan kaoset på jobbet erövrar hela mitt jag..


Det var väl allt...

Dags att avrunda nätverksamheten för idag..
Hemkomsten från jobbet blev en trött fabrikation. Efter hundpromenad, modell längre, och en lättare middag, så hamnade jag på rygg framför Tv´n och somnade.. Jag glömde totalt att jag skulle träffa en kompis, som iofs gjorde sej påmind genom att ringa på dörren och kräva vin, och i glömskan föll också att jag skulle hjälpa ytterligare ett par kompisar/vänner med att installera en Tv och surroundanläggning. Även detta blev jag påmind om, och lite lätt vindimmig lät jag mej fraktas till platsen för installerandet. Det hela avlöpte väl med hjälp av lite rödvinsmetodik..

Nu ska jag tvaga min lekamen, sanera garnityret och göra mej redo för morgondagens små upplevelser och äventyr. Ser fram emot att träffa Daniel (en ny bekantskap) som besitter kunskaper som gör mej nyfiken.. Jag hoppas skönhetssömnen funkar, trots att den inte gjort det förr.. Det sista som överger en är hoppet.. Nu hoppar vi i säng..

Sådan husse....... Njet !

Jag har ett skämt (?) som ingen fattar, eller också fattar dom men får inte ihop det..

Varje dag så går jag promenader med Frank, min hund. Ofta möter vi andra flanörer som utbrister typ: "Åå vilken söt och fin hund".. Jag replikerar blixtsnabbt: "Sådan husse, sådan hund" som jag kombinerar med ett leende för att liksom förstärka mitt budskap.. Det som möter mej är oförstående blickar, sällan ett smil..

Sådan är mänskligheten.. Infantil och oförstående inför faktum..
Så rolig är jag på en skala...

Små detaljer

När jag inte är på topp så måste jag se dom små glädjeämnena som poppar förbi.. Det sägs ju att "det är dom små, små detaljerna som gör det", åtminstone sjöngs det så i en gammal dänga från forntiden... Dom stora detaljerna (såsom t.ex förra veckans skatteåterbäring) missar man ju inte, men det lilla, dvs detaljerna, måste man vara lite mer uppmärksam på för att dom inte av slentrian bara ska passera förbi, obemärkta..

Åter till saken.. Mitt humör och förhållande till omvärlden är ju som bekant (?) variabel.. Jag pendlar upp och ner mest hela tiden, skrattar, svär, skriker, lyssnar, ler osv på ett nästan obehagligt sätt.. Åtminstone obehagligt för mej enär (vem använder ordet "enär" mer än jag 2007?) jag sällan riktigt vet vilken dagsform jag har. Det är lite som ett lotteri...

Just nu, för att bli lite jämnare i känsloliv och humör, försöker jag se dom där små detaljerna, få balans.. Det är lite Carpe Diem-varning över det hela. "Fånga dagen och ta vara på den, lev nu, du har bara ett liv".. Jag lyckas ibland, ibland inte.. Emellanåt vet jag inte vad som är en detalj att glädjas åt. Som nyss t.ex.. Jag orkade inte gå ut och köpa lunch, hittade en överbliven macka sen frukosten som jag förgyllde med Bregott (extrasaltat) och ett par strängar med Kalles kaviar (original, utan äggränder).. Jag blev lite lycklig.. Tror jag.. Är en kaviarmacka en detalj att glädjas åt ?? Är en kaviarmacka ett sätt att fånga dagen ?? Jag undrar fortfarande.. Ett I-landsproblem..

Lojalitet och elände

Jag har en kamp med min lojalitet.. Jag råkar nämligen vara kille man kan lita på, killen som ställer upp.. Min syster tycker att jag ska gå i "Gestalt-terapi" för att komma tillrätta med min vänlighet. Tycker inte själv att jag är överdrivet vänlig, men lojal det är jag. Framförallt är jag det gentemot min arbetsgivare. Oftast funkar det bra, men när jag (som nu) är lite irriterad på strukturer i organisationen och det förväntas att jag ska vara Bror Duktig, då blir jag njugg och tjurar...

Mitt i njuggandet, då jag har 1000 saker att göra på jobbet, så vill en vän att jag ska komma till Stockholm och förlusta mej med honom. Det innebär att jag måste vara ledig på fredag, vilket egentligen inte är möjligt eftersom jag har dom där 1000 sakerna som måste betas av. Min lojalitet sliter mej i bitar... Jag vill förlusta mej i hufvudstaden, jag vill slösa lite pengar på shopping, jag vill träffa min vän och några kompisar... MEN... Jag måste jobba !! Eller måste jag inte det ?? Gaaahh... Lämnar över ärendet till samvetet som tillsätter en utredning för att sedan komma till beslut. Tack herr Ordförande.

Bot & bättring

Nu ska jag bli rumsren igen.. Tror att jag i mellanläget mellan tristess och galen överenergisk eufori snubblade ner i ett smått omoraliskt träsk där könsord och kroppsvätskor fick en plats i rampljuset som dom inte behöver. Åtminstone inte från mej..

Om jag istället berättar att jag idag köpt aktier, plockat kantareller som jag sedan förvällt, och nu ska frysa in, så hoppas jag att Ni återupprättar den eventuella status jag hade innan, dvs den som iofs inte uttrycker särskilt många smartheter, men som ändå förhåller sej någorlunda barnrumpslen i valet av språkbruk och aktiviteter.. Jag är trots allt en relativt vuxen, hyfsat normal, människa (vad det nu innebär i vårt fördomsuppbyggda samhälle).
För att ytterligare visa på mitt välartade och nerkammade förhållningssätt gentemot omvärlden så får ni, i förtroende, veta att jag ska tvätta en maskin vittvätt.. Det går så mycket lakan nuförtiden.. Tack för eder uppmärksamhet.

jag - en hora..

MIN GUD, MIN GUD.. JAG ÅNGRAR MITT FÖRRA INLÄGG !! JAG HAR BLOTTAT MEJ, JAG HAR VISAT FÖR MÄNSKLIGHETEN VEM JAG EGENTLIGEN ÄR..
JAG ÄR EN SIMPEL KÖNSORDSHORA !!!

Skammens lek

Ibland kan löjliga, barnsliga lekar vara så kul.. Jag skäms att erkänna, men häromdagen hamnade jag i en helt oplanerad lek med Jerker & Peter.. Min puritanska uppfostran gjorde att jag rodnade lika mycket som jag skrattade. Efteråt känner jag mej bara dum, men ler ändå när jag tänker på det..

Leken (som säkert är mera etablerad än vad jag tror) som dök upp, som myror runt en sockerbit, var att man skulle byta ut ord i filmtitlar mot ordet fitta/fittan (moget ? not !).. Man går laget runt och den som först misslyckas att komma på nån "filmtitel" åker ut.. Här följer några av dom filmtitlar som florerade. Mitt i skammen kan jag kanske hjälpa nån icke filmkunnig att vinna denna "ärofyllda" tävling.. Häng med !!

- Fittan brinner (Skyskrapan brinner)
- Pelikanfittan (Pelikanfallet)
- Det våras för fittan (Det våras för Hitler, sheriffen osv..)
- Fittan som gjorde lumpen (Tjejen som gjorde lumpen)
- Den djävulska fittan (Den djävulska jakten)
- Alla talar om fittan (Alla talar om Grace)
- En vampyrs fitta (En vampyrs bekännelse)
- Fittan på luffen (Rasmus på luffen)
- Mona-Lisas fitta (Mona-Lisas leende)
- Fittan tystnar (Lammen tystnar)
- Den lilla fittan på prärien (Det lilla huset på prärien, iofs Tv-serie..)

Omoget, barnsligt, löjligt, snuskigt, skamligt, dumt, sjukt... JAG VET !!
Men erkänn att Du drog lite på smilbanden... Jag, stora karln, bara rodnar....


Den stegrande kaninen

Jag läser Metro och roas av en notis med följande text:

"En 27-åring i Leicester har dömts till fem års fängelse för att ha rånat ett vadslagningskontor med hjälp av en massagestav. Mannen hade utrustat sej med vibratorn av märket "Den stegrande kaninen" gömd i en plastkasse"
..

Hotade han månne med "ett skott i råttan" ??

U K F E S B M A R T V M D L

Jag roar mej allt oftare, när tid finns, med att läsa andras bloggande.. Delvis för att det roar mej, men också för att hitta inspiration när det tryter, vad skriver andra om ? Nu när jag har mycket annat att "stå i" så får jag nästan lite prestationsångest då det blir stiltje på min blogg..

När jag läser andras bloggar så har jag märkt en trend. Trenden består i att allt fler inte verkar vilja avslöja för mycket om sina vänner och bekanta.. Kan ju iofs avslöja att det vill ju inte jag heller, vissa personer nämner jag inte alls av olika skäl, andra (oftast) kallar jag bara vid förnamn..

Det vanligaste sättet att inte "hänga ut" sina vänner är att kalla dom vid en enda bokstav, dvs heter vännen Efraim så kallas han kort & gott för "E", heter hon Sibylla kallas hon "S" (eller möjligen korven).. Ibland kan resultatet bli ett sammelsurium av bokstäver typ: "Igår ringde F som ville vi skulle gå på stan. F & jag sprang på G som hade sällskap av Y. Dom skulle träffa R, J och D på ett café. F och jag hängde på. När vi kom dit var inte bara R, J och D där utan också M, A och S. Jag hatar M så vi gick hem till U istället...." Så där fortsätter det.. Det hela urartar till ett bokstavsskit, ett förkortningshelvete, som irriterar mej...

Ville bara ha det sagt.. Nu ska jag fortsätta med mina viktiga arbetsuppgifter.. A väntar..
Mvh../ M.


Seriös tristess

Häromkvällen hade jag besök av ett par kompisar, ett par cineaster. Vi skulle glo på film tillsammans, seriös film..
Har ni sett en seriös film nån gång ? Det har ni förståss inte gjort, era obildade, lågt stående idioter. :-)
En riktigt seriös film, typ Bergman, är inte det minsta lik exempelvis en Die Hard-rulle (som jag iofs undviker). Det innebär att det liksom blir en konstig stämning.. Seriositeten avspeglar sej i både närvarande personer och i rummet. Känner igen känslan från när jag senast var på en dansföreställning. Det blir typ knäpptyst, nästan andäktigt, lite kyrkligt, medans det pågår.. S.k seriös film (och dans samt opera) är nämligen ofta ganska trist och ex Bergman kan roa, men också vara oändligt trist.. Mest psalmtempo och inte så mycket techno om man så säger.

Jag kom nämligen på mej själv med att sitta och tänka på annat, ja, typ hur det skulle vara att knulla med huvudrollsinnehavarens son eller om hon som spelade dottern nånsin kräkts galla. Tyvärr hann jag inte fantisera alltför mycket eftersom andra rollkaraktärer (typ fula tanter & gubbar) tog över och dödade mina viktiga funderingar.. Mina kamrater verkade inte alls lika disträ av innehållet i filmen...

Härnäst (under den "underhållande" filmens fortsättning) började jag fundera på uttryck som "kors i taket", "nu är det kokta fläsket stekt", "allt smör i småland" och deras uppkomst och vad dom egentligen betyder, det följdes av att jag försökte räkna ut hur mycket sperma det skulle bli om samtliga killar i kamratkretsen ejakulerade samtidigt.
En märklig tanke kan tyckas då spermaekvationer inte alltför ofta märks av i samhällsbilden. I vilket fall som helst så hjälpte det mej att förbli vaken och inte falla i djup tristesskoma..
Eller som pappa brukar säga: "Alla sätt är bra, utom dom dåliga"...

Höst ? Nej tack !

Nu är det igång... Det var inte det lättaste att börja jobba igen.. Mycket nytt, dåligt planerat och min egen lust är väl inte heller på topp.. Men jag irriterar mej lite på hur alla tjatar om att sommaren är slut. Frågor som "minns du sommaren" får mej liksom att frusta av obehag. Det är väl inte nödvändigt att döda det lilla som är kvar av sommaren bara för att man inte har semester längre eller för att skolorna drar igång ?? Eller...?
Tror jag försöker motverka hela skeendet bara för att jag inte vill att hösten ska göra entré än.. Jag vet att den kommer, och det gör vintern också, men jag vill suga på sommarkaramellen ett tag till.. Sådeså...

Slashas

Då vare gjort.. Har börjat jobba igen.. Det började bra... Läs det sistnämnda med ironi..
Innan jag ens åkt drabbades jag av "klädångest". Efter att under några veckor uteslutande ha varit klädd i kortbyxor, trasiga jeans, T-shirts och stora sladdriga (skrynkliga) storskjortor så kände jag ansvaret att på jobbet vara "representabel", dvs se "hel & ren" ut (som mamma skulle sagt).. Det hela misslyckades fatalt.. Ansvaret försvann som en löning i december..

Efter att ha provat 3 olika pikétröjor, 2 t-shirts, 2 par jeans och kortbyxor gav jag upp. Tog på mej den solkiga skjortan och dom trasiga jeansen, vackert kompletterat med dom nertrampade, utslitna tofflorna...
Eftersom jag ofta annars kommer till jobbet relativt välklädd i kavaj så väckte det förståss uppmärksamhet och kommentarerna flödande.. "Du ser ut som en slashas"  sa Lollo, Håkan fyllde på med "Slo !"..

Nu väntar fortsättningen på dagen.. Det finns en fortsättning även för Slashasar.. Hoppas jag...

Gammal = Pigg ??

Nåt är inte som det ska... Jag kommer osökt (?) att tänka på min morfar & mormor som var jordbrukare i Norrbotten. Jag minns hur jag alltid lika förvånad konstaterade att dom gick till sängs redan vid 7-8 på kvällen för att sedan kliva upp vid 4.. Det var naturligtvis präglat av att dom, medans dom fortfarande hade djur, måste upp och mjölka korna.. Men även efter det att djuren på gården försvunnit så klev dom upp tidigt, tidigt..
I min lilla enkla värld (jo, den var det då) så hade dom tidiga morronvanorna ingenting med kor ett göra, för mej var det ett tecken på att dom var gamla. Min tes bekräftades av farmor & farfar som inte alls var jordbrukare, men som lik förbannat klev upp i ottan.. Dom var gamla kort och gott, å då gör man så...

Ska samma tankegångar begagnas även idag så har jag blivit gammal.. Det är dax att börja jobba idag.. Jag satte väckarklockan på ringning halv-7, men vaknade 05.20.. Kände mej (konstigt nog) pigg (relativt) och klev upp.. Det händer sällan eller aldrig.. Det är också därför som jag t o m hinner med att blogga... Hur det än är med den nya tesen, dvs mitt eget åldrande, så ska jag åka till jobbet. Jag avvaktar med fler slutsatser ang. om jag är gammal eller ej.. Det kommer fler morgnar..

Ps. Jag la mej inte vid 7-8.....

Bilknull

284900-8

Såg den här bilden på en annan blogg (tror jag det var)...
Hur stor är sannolikheten att detta händer ??
För den blinde: Se registreringsskyltarna...

Magnus-dagen

NU ÄR JAG VÄLDANS SUR !!
Inte en jävel har gratulerat mej på min namnsdag, ingen annan heller för den delen...
TJURIG !!!

Mätt, nöjd & glad.. Nää

Jag skulle vilja skriva att jag är "mätt, nöjd och glad", bara för att det låter så himla bra.. Alla kan förnimma den känslan.. Smaka på det... "Mätt, nöjd och glad".. Mmm..
Men inte faan är jag det inte.. Jag är inte mätt, tvärtom.. Inte särskilt nöjd och inte speciellt glad heller.. För tydlighetens skull så kan jag väl tillägga att jag inte är motsatsen heller (utom vad gäller mätt, jag ÄR alltså hungrig).. Jag kan ju skriva det, utan att mena det, vilket jag också gör.. Märker jag.. Dumt...

Nu är det sagt iaf och jag hoppas, djupt och innerligt, att nån annan känner sej "Mätt, nöjd och glad".. Bara för att det låter mysigt välmående...

Tiden går.. Fort !

Lite märkligt att konstatera hur tiden liksom bara rinner iväg ibland..
Vaknade vid halv-11, klev upp och "lullade runt" i min nakenhet, lite villrådig till dagens aktiviteter.. En gammal bekant hörde av sej för en fika i naturen, ute vid havet.. Tyckte det lät som en bra idé, laddade termosen och drog iväg. Det var bedårande vackert att sitta på en klipphäll och se havets, skogarna och bergens storslagenhet.. Man blir ju lätt "hemmablind", man låter sej imponeras av natur och annat på andra håll, men det som finns hemma ser man inte fullt ut.. Idag har jag sett en del iaf..

Det jag vill ha sagt är att: Vacker natur, sol, sällskap och samtal kan få tiden att gå nästan löjligt fort.. Helt plötsligt var klockan 4 på e.m... Snart har ännu en dag passerat... Hujedamej...

Svaret

Sen kl 20 igår har jag fått samma fråga från 4 olika personer i min bekantskapskrets.. Jag har förstått att alla fyra läst min blogg och därmed dragit slutsatser.. Publicerar härmed svaret på den återkommande frågan: Nej !! Johan är inte min kille/pojkvän !! Han är en kamrat, en energikick, "en udda fågel som landat i mitt bo".. Inget mer !! Han är 29 år, gillar bärplockning, har vit hud, ogillar delar av mänskligheten och får mej att skratta, ofta...
All form av partnerskap av "tajtare" natur finns i nån annan period (läs förra inlägget) som arkiverats.. Vissa perioder försöker jag motverka mer än andra.

Period

Jag har, utan allt för mycket funderande, kommit fram till att jag är nån typ av periodare.. Jag vet (eftersom jag är så slug) att gemene man av hävd tänker "alkoholist".. Det finns nog en liten sanning i det med, men det jag menar är att för mej gäller det nästan allt .. Jag gör det mesta ett tag, sen inte alls, sen igen osv... Jag är en periodare då det kommer till rökning, bloggande, nyttig mat, läsning, drickande m.m... T o m mitt humör är periodiskt... Jag gör nästan inget måttligt.. Allt eller inget !!

Jag skulle vilja vara lite mindre periodare, lite mera balanserad, lite jämnare, mer konsekvent.. Men det funkar inte, framförallt eftersom jag dessutom är en kick-människa, dvs en sån som ständigt kräver "kickar", att det händer nåt snabbt som stimulerar...

Idag skiner solen, jag ska ta mej ut nånstans, om inte annat på balkongen. Jag är inne i en solperiod..
På tisdag ska jag börja med nåt, jag vet inte vad, men det är väl en sån period nu...

Vaken

Efter middag hos vänner så åkte jag hem. Tog ett beslut, fortfarande trött & bakis, om att inte "gå ut".. Snackade i telefon, sms´ade, glodde på Tv och sov istället.. Klev upp ur sängen vid halv-3 (på morgonen/natten), tog en dusch, ett glas vin, sms´ade igen och återvände till snarkofagen.. Men Tji !! Det går ju inte att sova... Nu är klockan 05.22 och jag ser solen gå upp och jag är klarvaken...

Svamp

Det ringde på telefonen.. Det var Inger (som var på samma fest som jag igår) som varit i skogen med "Stickan" och plockat kantareller.. Mycket kantareller.. "Vill du ha en kasse ??" frågade hon...
Hur jävla snälla och söta kan en del personer vara ?? Nu ska jag rensa, steka några, förvälla resten, frysa in, och spara till en en superb middagsbjudning i framtiden.. Tuuusen Tack !!

Skoskav

Hur dum får man vara på en skala ??
Jag köpte nya skor igår som jag naturligtvis hade på mej då det var fest.. Idag när Johan & jag bestämt oss för en stunds flanerande på stadens gator, så klädde vi på oss och gick ut.. I det skick jag var så orkade jag inte ta på mej några strumpor. Tog således på mej dom nya skorna barfota.. Det var inte smart !!
Efter bara 10 minuters promenerande så var bägge hälarna skinnflådda.. Not nice !! Jag nynnade på Mats Paulssons gamla dänga "Barfota utan strumpor och skor" och tänkte på hur somrigt sött det låter när det sjungs, men om man går barfota utan strumpor och skor för att man har helvetiska skavsår så försvinner (hokus pokus) det sött somriga.. Hade Mats Paulsson varit i närheten hade jag nog spöat upp honom rejält..

Igår / Idag

Gårdagens rubrik "God morgon" var idag inte relevant... Gårdagens fest blev verkligen en fest.. På många vis.. Det var det som också återspeglade sej på morgonen...

Igår hämtade jag Johan på eftermiddagen, vi shoppade i Birsta och åkte sedan hemåt.. Efter ett antal drinkar, dusch, en fettsugning och en dos botox, så äntrade vi en av stadens droskor och lät oss transporteras till den plats där festligheterna tilldrog sej. Vi firade en kompis som fyllde jämnt.. Vi var ca 20-25 personer, en otroligt "brokig skara" människor i varierande åldrar, som åt gott, drack gott (och mycket), snackade osv.. Efter massa timmars snackande till höger och vänster så fann jag mej plötsligt inbegripen i ett våldsamt hångel.. Det liksom "bara blev".. Det är alltid lika roande att se människor som anser sej vara vidsynta, öppna osv ändå bli lite diskret chockade när två killar hånglar offentligt.. Det gör dock inte handlingen ifråga, mindre trevlig..

Så småningom äntrades ännu en droska och färden gick hemåt.. Av nån synnerligen knasig anledning så fortsatte vi dricka drinkar vid hemkomsten. Förmodar att denna, lite mindre smarta handling, var det som orsakade det som fortfarande besudlar min lekamen, dvs en viss trötthet som även kan sammanfattas som "bakis"...

D e mycket nu..

Idag är det en helt annan dag än igår.. Jag menar inte att igår var det torsdag och idag är det fredag (även om det är så också..)... Igår var dagen präglad av en utdragen tand med mycket "stillsamhet" som följd, idag har det varit det som man kallar "full fart" sen 08.30.. Så gott som hela listan med göromål (se förra inägget) är avklarade.. Det som är kvar är dom mer lustifika punkterna, dom som har med samvaro, nöje, isbitar & alkohol att göra..

Pga av den flit som hällts över mej, som brunsås på ett mål köttbullar, så blir bloggandet idag begränsat.. Förhoppningsvis kommer eftermiddagen, kvällen och natten att berika mitt liv, så till den milda grad, att jag under den resterande delen av helgen kommer att kunna överösa er med små glädjeyttringar, tillrop och kanske en och annan fundering eller erfarenhet.. Må era liv ta nya spännande steg på den oupptrampade stigen !!

Ps. Av gårdagens tandutdragning har konsekvenserna blivit begränsade.. Lite blod, ingen smärta, men lite tomt i övre tandraden....

God morgon..

En ny dag har randats !! En ny dag full med möjligheter.. Som jag känner just nu, då kroppen och intellektet är som en enorm seg geléråtta, så måste jag verkligen mobilisera kraft.. Schemat för dagen är fullspäckat.. Såhär ser dagen ut i stort, är det tänkt iaf..
  • Sopa trappan
  • Dammsuga
  • Olja gångjärnen på ytterdörren
  • Handla frukt
  • Tvätta och dammsuga bilen
  • Montera en tavelram
  • Tvätta bort fågelbajs från fönstret i vardagsrummet
  • Donera hunden till farfar
  • Åka till Ikea
  • Hämta Johan
  • Blanda drinkar
  • Bli trevligt berusad
  • Gå på fest
  • Ha kul
Ambitiöst va !? Dom sista fem punkterna tror jag att jag klarar, men dom nio första är jag mer tveksam till...
Det är nu det börjar.. Tror jag..

Makalöst...

Det här är mitt 141:a inlägg på Bloggen.. För mej låter det hisnande !! Det var ju i början på juli som en Gotlandskamrat tyckte att jag borde börja blogga, och det tyckte uppenbarligen jag med, fast jag inte visste om det..

Konstigt... Det märkliga är att från början så spelade det ingen roll hur många som läste, ibland var det 7, ibland 14..
Men ju fler som börjat hitta hit, desto mer bryr jag mej.. Nu spelar det helt plötsligt roll.. det är ju inga "massor" som står på kö, men idag t.ex så har ca 100 pers varit in och sniffat runt, och jag undrar vilka Ni är... Är det okända, kända, är det vänner, ovänner, smartingar, dumjävlar..?? Jag är nöjd och glad, men undrar ändå..
Kul att du kvistade förbi.. Mvh../ Magstar

Markus hälsade på.. Vi samtalade..

Markus: Snygga jeans du har..
Jag: Snygga !!??

Markus:
Ja.. För fem år sen..
Jag: Det var ju då jag köpte dom..

Markus: Varför har du dom nu då ??
Jag: Varför inte ?? Dom finns...

Markus: Dom var snygga för fem år sen, inte nu..
Jag: Jo, jag vet, men spelar det nån roll i helvetet...

Markus: Din kukbula syns...
Jag: Och...?

Markus: Lite kinky...
Jag: Bara för att jag har en som syns och inte du..?

Markus: Mmm.. Nää.. Dom är omoderna..
Jag: Kukbulorna ?

Markus: Dumjävel.. Jeansen !!!
Jag: Det är jag med.. Medvetet omodern, men inte ytlig..

Markus: Snälla.. Ta av dej jeansen..
Jag: Varför ?

Markus: Gissa...


Sicket meningslöst snack......

Käftrapport

Snart har hela dagen gått och än har ingen påtaglig smärta infunnit sej efter morgonens tanddragning.. Det kan bero på 1) .. att det kanske inte kommer att göra så ont, trots allt.. 2) .. att jag dopat mej med smärtstillande sen jag kom hem.. Personligen hoppas jag, och tror, på en kombination, dvs det kommer inte att göra så ont, och det som gör ont pressas bort av tabletterna... Jag ser framtiden ann..

Hallelujah.. Skatteåterbäringen har kommit !

Mitt i allt gnällande om sura grannar, ont i käften, depressioner, tvätt, disk, tomflaskor osv så har det poppat upp lite glädjeämnen också.. Tro inte annat.. Allt ÄR inte svart, även om det kändes så ett tag..

Jag somnade en stund efter hemkomsten från tandläkartortyren i morse, fortfarande bedövad och med blod rinnande i käften. Jag fick insyn i livet som vampyr, tror inte det är nåt jag kommer att anamma.. Jag vaknade efter en timme av att brevbäraren droppade dagens skörd av reklam i inkastet samt några hotfulla fönsterkuvert och ett par mindre hotfulla brev.. Ett av breven var från Skattemyndigheten. Jag fylls av skräck och förväntan, nån sorts mental pytt-i-panna.. Jag vet nämligen aldrig om jag får tillbaka pengar eller måste betala. Jag har avdrag till höger och vänster, företag, husförsäljning m.m som gör det omöjligt att veta om jag ska skratta eller gråta..

Jag skrattar !! Inget tjafs och en skön hög med massor av tusenlappar har räddat min dag. I två andra kuvert så fanns det dessutom två arvoden som jag väntat på.. Känner mej onekligen mindre pressad, t o m lite rik.. Men allt är relativt.. Läser om en kvinna i England som vunnit 438 miljoner kronor !! Vad är ett sexsiffrigt litet belopp jämfört med det ?? Men som farmor brukade säga: "Man ska vara glad för det lilla.."

Det var en gång (repris)..

284900-6

Som barn var jag söt, liten och tyckte om att göra grimaser..
Idag har allt det där vuxit bort..

Pissigt sur...

Förutom mitt deppande (som ju är på upphällning) så har jag gått omkring och varit förbannad.. Bl.a blev jag sur på en fitta till granne som betedde sej snorkigt bara för att jag stod på hennes P-plats och hon fick vänta i 30 sekunder innan jag kunde flytta bilen. Det var första gången vi "talades vid" och jag hoppas innerligt att det var den sista. "Bara för att nån tagit din P-plats behöver ju inte du sno nån annans"  var vad hon yppade samtidigt som hon knappade på mobilen där hon börjat, via min nummerplåt, att ta reda på vem som "stulit" hennes plats.. Idiot !! Jag vet att hon i princip har rätt, men varför bete sej som en sur jävla hagga ?? Så var det med den grannsämjan.. Har i ren protest börjat gå hårdare på golvet (hennes tak) och har vridit upp basen och höjt volymen i stereohögtalarna.. NU SKA HON FÅ, DEN SUBBAN !!

Har varit, och är, surpissig även på min arbetsgivare som förväntar sej att jag ska bryta min semester och börja jobba några dagar tidigare för att dom som inte har semester ska slippa göra mitt jobb !! För helvete... När jag inte är där så är det inte mitt jobb !! Jag får faan lust att kräva ytterligare en veckas semester, vilket jag har rätt till, bara för att jävlas..

Sån är jag ibland.. En sketsur, hämndlysten liten människa som går genom tillvaron full av agressioner, svordomar och ett hätskt humör.. Det kanske man inte tror, men så är det..
Nu ska jag gosa med hunden en stund och svepa en värktablettsdrink...

Tant Maggan tipsar !

Läses högt med käck och ganska feminin stämma..

"Har du problem med fläckar på kläderna ?? Kanske spillde du vin på bästa skjortan eller duken igårkväll ?? Glöm dyra medel som du sett i reklamfilmer !! Den enklaste, snabbaste och billigaste lösningen hittar du bland dina bakgrejer i skafferiet.. Lägg ett par teskedar bakpulver tillsammans med tvätten i maskinen, tvätta sedan som vanligt. T o m fläckar du inte visste fanns försvinner. Lyckan är gjord !!"



"Toppentorsdag"

Ojojojoj.. "Oh what a beautiful morning, oh what a beautiful day.." *sjunger*
Jag sjöng med falsk stämma, inte falska toner men med falskhet och ironi.. Väckarklockan ringde 06.15, inte alltför vanligt på ett tag. Inte alltför vanligt heller att jag faktiskt vaknade helt utan minsta lilla baksmälla.. Vän av ordning, eller kanske oordning, undrar säkert "vadan denna mönsterbrytning ?"...

Jag har varit hos tandläkaren !!! 07.15 stegade jag sömndrucken in i väntrummet, sedan väntade Dr.Frankenstein, eller Therese som hon egentligen heter. Hon vrålade i megafon så det hördes i hela kvarteret: "Ladies & gentlemen - it´s time 4 the big mouthshow !!". Efter basunerandet av det kommande eventet hämtade hon sin sköterska (Nurse Ratched) och sin kollega (Dr. Mabuse). Dom bojjade mej i en tandläkarstol, tryckte in 3-4 stycken strumpsticksgrova bedövningssprutor, hämtade en garagedomkraft, en hävstång samt en motorsåg.. Arbetet kunde börja.. En tandjävel skulle ut !!! Spänd som en fiolsträng på en Stradiwarius strax före bristning låg jag helt i deras våld.. Dom bände, dom kapade, dom drog.. Det smakade blod, det luktade majbrasa, det knakade... I MIN MUN !!!
Pinan pågick i över en timme !!!

Nu sitter jag och väntar på att bedövningen ska släppa och att smärtan ska ta över min sargade käft. Jag har dukat upp en ansenlig mängd piller. "Det svenska pillerbordet" (inte fullt lika internationellt känt som Smörgåsbordet) består av smärtsensationerna Treo Comp, Alvedon Forte, Paraflex Comp, Distalgesic, Tradolan och Dexofen (vackert upplagda på små fat och en fin silkesduk)...
Har inte riktigt bestämt hur prioritetsordningen ser ut, jag låter smärtan bestämma.. Min kamrat Johan (som läser Fass som präster läser Bibeln) har dock låtit mej förstå att om jag blandar ex Dexofen och alkohol så kommer jag aldrig att ha ont igen, NÅNSIN !! Dvs risken att dö är överhängande.. Vissa kamrater är bättre än andra. Har m a o två alternativ.... Hur det hela utvecklar sej kan jag återkomma till under dagen.. Börjar med en Treo comp-drink med sugrör och paraply... Den här dagen HADE kunnat börja bättre....

Experten

En gång var jag expert.. Ni vet sådär på riktigt..
Det hela utspelade sej i den elitistiska radiokanalen P1.. Det var i surströmmingstider och programmet "Meny" skulle avhandla nyss nämnda sura (jästa) fisk.. Man hade bjudit in två av Sveriges allra bästa kockar, det var Måns Ahlander och mega-kände Nils-Emil Ahlin. Tillsammans har dom bl.a gett ut en kokbok med bara strömmingsrecept. Men då stjärnkockarna ifråga inte var helt haj på den Ångermanländska delikatessen bjöd man in nån som är expert på området.. Man bjöd in mej !! Hur det gick till minns jag inte riktigt, men jag vet att jag gjorde ett reportage om surströmming och var väl därmed "expert"..

Tillsammans med stjärnkockarna satt jag och verkligen lät som om jag visste vad jag pratade om. Jag hade läst på och fick (med hjälp av mina skådistalanger) det hela att låta väldigt trovärdigt. Mot slutet, då vi i vanlig god ordning hunnit avhandla både "klämmor" och "lådor" så kom vi till drycken. Vad ska man dricka till surströmming ?? Öl, mjölk, lingondricka, snaps.. Det vanliga.. Inget ordinärt.. Känslan var sån att det var nu experten (dvs jag) skulle komma med det lite unika, det speciella, det som ingen hört förut.. Paniken närmade sej..
Det var då jag kom ihåg det.. Arbetskollegan Bosse hade vid nåt tillfälle nämnt att den grekiska drycken Ouzo passade som snaps till surströmming, det skulle (enligt Bosse) ge en pikant och smakfull brytning..

Genast plockade jag fram Bosses tips, gjorde om det till mitt eget och bedyrade smaksensationen som skulle uppstå.. Stjärnkockarna lystrade, sken upp och gillade uppenbarligen det dom hörde.. Min tid som expert var över. Jag belönades för min insats, tackades och åkte hem med min lögn i tryggt förvar..

Än idag, sisådär 10 år senare, har jag inte snapsat på Ouzo, varken till surströmming eller nåt annat, men om det är nån som gör det, låt mej ta del av hur det funkade...

3 små "varför"...

1. Varför luktar den nytvättade filten väldigt mycket mer sköljmedel än kuddöverdragen som tvättades samtidigt ?? Det känns som att jag omsveper mej med en tvål av textil....

2. Varför blir jag, fortfarande efter flera år, munter när jag sätter på (inte bokstavligt) Fredrik Kempes gamla dänga "Why do you lie when you say that you love me" ??

3. Varför blir det kris i hushållet när jag märker att blomsternäringen är slut ?? Bara undrar.......

dinner 4 one

Ännu en briljant, fantastisk, välsmakande anrättning har tillagats i "Chateau Magstar".. Häng med..
Förrätt: En torr skiva vitt bröd, med resterna av makrillen i tomatsås som jag hystade in till lunch.
Varmrätt: 4 stycken micrade fiskpinnar (m. citronpeppar) med två halvmjuka tomater.
Dessert: En knapp näve fuktskadade chilinötter. Häärligt mjuka..
Till anrättningen serverades ljummet kranvatten i begagnad Ramlösa-flaska.
Bra sugen nu va !!?? Enkelt & lättlagat !!

Hur sjukt jävla skittråkigt är det inte att laga mat till sej själv ??? Bara det är ju en anledning att förkorta jordelivet en aning. Men å andra sidan så lär det väl ske per automatik om mer mat från samma meny som ovan serveras. Igår gick inte heller maten av för hackor.. På bordet återfanns då ett halvt paket A-fil med utgånget datum, en banan med fläckigt brungult skal samt en tetra vitt vin av märket Åkesson.. Det funkade det med.. Man tager vad man haver...

Ikväll ska jag festa loss på 2 kokta ägg med kaviar som är slut... Smaskigt !

Chevaleresk

Det låter kanske självgott, men jag har (ganska nyligt faktiskt) kallats för saker som: "Fin", "underbar", "snygg", "bästa kompis", "inredare", "vän", "ALLTID bäst", "kåting", "rolig", "söt"... Tycker själv det låter för bra, men suger förståss i mej epiteten som en fästing suger blod (även om jag vet att vissa av dessa omdömen inte överenstämmer med verkligheten..)..Nu har jag en liten önskan.. Om någon av er som läser min blogg tycker att jag är "chevaleresk" så vill jag gärna veta det. Har aldrig blivit kallad det och tycker det låter så fint.. Tackar på förhand !

Utanför Katlas grotta

grin

Lasse & Per

Jag har två kamrater, vi kan kalla dom Lasse och Per (eftersom dom heter så).. Dom känner inte varandra, dom är inte homosexuella.. Eller är dom det ? När jag snackade med Lasse på msn igår så frågade han vad jag tycker om killar som bär kjol, inte kilt, utan kjol. Han funderade nämligen på att införskaffa en kjol...
Per har varit i Sthlm och festat några dagar. När vi idag hördes (också msn) så bifogade han en bild från Pride på en lädersnubbe, kallade mej "master" och sa att han var hemma i "garderoben"... Bägge två säger sej vara heterokillar...

Jag undrar: Varför ställs frågor och skickas insinuationer till mej ?? Hmmm.. Jag vet inte !? Är jag som bög mer mottaglig för en viss sorts frågor och skämt ? Finns det ett uppdämt behov hos vissa straighta killar att blotta sina "gränsvärden" eller driver dom bara med mej.. Jag roas iaf av det hela och ser med spänning fram emot ifall Lasse kommer att erövra "den lilla inskränkta" stans gator iklädd kjol och om Per eventuellt lämnar sin garderob iklädd läder och med en förhoppning om en "uppiskning".. Den som lever får se... Mvh.. / Master Magstar

Apropå deppighet...

Jag är ingen sund människa, är kanske inte värsta motsatsen heller, men ändå..
När mina "svarta hål" (dvs deppighet och svårmod) infinner sej så blir det dock gärna för mycket av "det goda".. Detta visar inte minst min "skrubb" där jag förvarar tomflaskor. Vanligtvis så är jag en ordningsam kille som bäddar, dammsuger, håller ordning och kastar tomflaskor i dom där gröna och vita återvinningsbubblorna där dom ska kastas. Det har inte blivit så på ett tag.. Smulor på golvet, disk överallt, ovikt tvätt i massor + måånga tomflaskor besudlar mitt hem. Deppigheten yttrar sej, bl.a, i ett omåttligt intag av nikotin, koffein och i viss mån alkohol... Jag har ökat snusdosen från en till två snusdosor om dagen, från ett paket cigg i veckan till ett per dag och hur mycket flaskantalet ökat vågar jag inte ens tänka på. Jag har drulat runt alldeles för mycket.. Hujedamej... Jag ska försöka balansera upp det där lite grann fr o m nu.. Försöka !!

Jag har iaf kommit så långt i mitt "uppryckande" att jag startat diskmaskinen och burit ner dom vidrigt stinkande soporna (spara inte sopor om ni levt på makrill i tomatsås i en vecka), tvättat kuddöverdragen och filten till vardagsrumssoffan samt bytt sängkläder.. Den duktiga killen lever.. Tror en sväng till återvinningscentralen också ska hinnas med, men först ska jag dricka såpa och rena mej inombords..

Johan

Jag är lite nervös, eller kanske orolig.. Inte obehagligt nervös/orolig, utan sådär ganska skönt..
För ganska precis ett år sen gjorde jag nåt som jag aldrig gjort. Jag mailade till en, för mej, okänd person och delgav honom vetskapen om min existens och om att jag ville lära känna honom.. Anledningen till mitt lite udda tilltag var att två personer, oberoende av varandra och med ett par års mellanrum, sagt ungefär samma sak: "Du borde lära känna Johan. Han är en sån där typ av människa som du skulle gilla"..
"En sån där typ" betyder i sammanhanget att vederbörande har humör, ifrågasätter, har humor, intellekt och kan uttrycka sej i tal och skrift. Att han dessutom är vacker som en Gud är bara en bonus.. Jag hade nämligen sett honom, t o m handlat av honom i en butik, men inget mer..

Hursomhelst.. Han svarade på min förfrågan och "tycke" uppstod, åtminstone på nätet.. Vi har nämligen inte träffats, inte ens pratat i telefon. Det låter kanske konstigt, men det har inte varit nödvändigt. Vi snackar på msn i princip varje dag om allt och inget. Det kanske kan fortsätta så, men nu ska vi iaf träffas.. Åtminstone är det vår plan.. Vi ska på samma födelesdagsfest till helgen och har bestämt att vi, som ett gammalt strävsamt par, ska inhandla present till födelsedagsbarnet tillsammans..

Spänningen ligger i det faktum att vi kanske inte borde ses, vi kanske är gjorda för att, på distans, vara varandras nätpolare.. Jag vet inte.. Å andra sidan vore det ju tragiskt om vi kanske gillar varandra även irl, men inte tar chansen att få veta det.. Ser helgen ann och hoppas att inga "ursäkter" kommer i vägen.. Det ska va gött å leva...

En vän..

En av mina allra bästa vänner är hemma igen.. Han har varit i Asien och jobbat.. Hur skönt är det inte när någon man saknat återkommer ? Det är inte så att jag har tusen saker att fråga eller delge, det är liksom bara en skön känsla att han är hemma.. Min "vän" har massor med goda egenskaper, och en av dom bästa, i relationen till mej, är att han inte stryker medhårs.. När jag är "låg" så är det inte medhårsstrykande gullande jag behöver, jag behöver nån som ifrågasätter, sparkar mej i röven, ser verkligheten och samtidigt bryr sej.. Det gör han.. I´m so glad.. Love u, Pether, för den du är, på gott & ont.. ;-)

Going up (?)..

Det har varit tungt ett tag.. Ibland liksom bara ramlar jag ner i stora svarta hål och mår därefter.. Jag är jätteduktig på att göra hålen ännu större, vilket gör att jag mår ännu sämre.. Det låter kanske inte så smart det där, men är inte så dumt. Ni kanske har hört det där med att "att man måste nå botten för att kunna börja klättra uppåt" ?? Jag tror det stämmer, och det är därför jag tycker att jag jätteduktig. Att påskynda fallet neråt gör att jag samtidigt påskyndar uppåtgåendet.. Nu börjar det så sakteliga gå uppåt.. "The only way is up" sjöng gruppen Yazz nångång i forntiden, och det stämmer.. Sanna mina dar...

Ingen lust..

Nånting har hänt och jag vet inte vad.. Kan det ha med luftfuktigheten att göra ?? Troligen inte.. Jag har på nåt vis "tappat lusten" (inte den lusten).. Inspirationen vill liksom inte infinna sej. Har ingen lust att blogga, ingen lust att umgås, ingen lust att börja jobba... Ingen lust helt enkelt... Jag städar och tvättar, går ut med hunden, fixar en del småsaker.. Pliktskyldigt.. Kan man lämna in sin inre motor på renovering nånstans ?? Är det det här sm kallas "höstdepression" ?? Jag har verkligen ingen anledning att vara en "deppo".. Tips kanske ??
Återkommer..... Koffein & nikotin kanske förändrar läget...

Fy faan

image4

Sol & regn

Det är ganska skönt för samvetet att det är dåligt väder, eller "mindre bra" väder... Efter ett antal dagars sol- och vattenbadande så känns det ganska skönt att kunna göra vad jag vill, vilket ofta betyder "så lite som möjligt"..
Jag försökte verkligen att bryta soldyrkarmönstret och ta itu med sånt som är viktigare, men det hela landade i en solstol... Det som i sammanhanget är lite knepigt är att mycket av det jag borde göra är anslutet till vardagar, dvs till ex bank, försäkringsbolag osv som har den dåliga smaken att ha öppet på vardagar då solen skiner, men väljer att ha stängt gråmulna helgdagar.. Det är inte utan att jag hoppas på en grå måndag imorron så att jag kan fortsätta "pricka av" sånt som måste göras.. Ännu ett I-landsproblem har blottats..

Behövd playboy..

Är jag slö ?? Är jag en avsomnad individ ?? Är jag bortom all räddning som bloggare ??
Jo, jag vet.. Jag skriver allt för sällan "these days", men vafaan.. Jag har haft, och har, en del att stå i.. Jag måste bada, jag måste sola, jag måste halvsova i dagsljus, jag måste ta stillsamma promenader med hunden. jag måste sippa bubblande drycker och jag måste "finnas till" för dom som behöver mej...
Det där sista låter oerhört ambitiöst och "viktigt", men det är sant... Emellanåt så är jag nån sorts "resursperson".. Jag borde vara van eftersom det är det jag uteslutande är för mitt "exx", dvs nån man hör av sej till när man behöver pengar, sex eller hjälp, men aldrig för en fika, en fest eller nåt annat "normalt" umgänge.. Men jag blir liksom aldrig van, trots att jag behöver bli bekräftad och tillfrågad, trots att jag vill vara en kille man ringer till när det behövs nån "som kan"... Just nu är det släkten som "ligger i".. Morsan vill ha hjälp med vedhuggning och grävande av husgrund, farsan vill ha hjälp med båten och staketet och syrran vill ha hjälp med tapetsering, målning, montering av hyllor osv..Det är mycket nu... Jag gillar det, dvs att vara nån som behövs, men samtidigt så krockar det med mina egna små sysselsättningar, såsom ex att blogga... Det där med balans har aldrig varit min grej...
Så nu vet ni det.. Jag är inte bara en glidande playboy, om det var det ni trodde då inget nytt krälade in på bloggsidan..

Nämen.. Jaså..

För ca ett år sen så anslöt jag mej till det s.k Nix-registret dit man kan ansluta sej om man inte vill ha påringningar från telefonförsäljare.. Egentligen var det inte själva säljandet som irriterade utan det faktum att det var fler försäljare än vänner som ringde.. Vem vill bli påmind om hur få vänner man egentligen har ??
Hursomhelst.. Till en början funkade det alldeles utmärkt. Vi hann äta middag varenda dag utan att det ringde nån och ville skänka mej ett par kalsonger, 3 par sockor, bilmärkning, försäkringar eller nåt annat.. Skönt.. Jag hade verkligen ledsnat på att måsta tala om för personen/personerna i telefonluren att "det är ingen gåva om jag måste betala frakten!".. Nu har något hänt och det var knappt så jag märkte när det började...
Helt plötsligt så har min telefon, återigen, blivit besudlad av säljare.. IGEN !! Men än märkligare är att jag, helt plötsligt, sa "ja" till en produkt som jag vet (troligen iaf) är värdelös. Jag har nämligen vid ett tidigare tillfälle fallit tillföga och köpt en rakhyvel som skulle vara "jättebra", t o m "mycket bättre" än andra hyvlar på marknaden.. Det visade sej förståss att den var värdelös och själva bladet ramlade loss i tid och otid..
Trots denna erfarenhet så hör jag mej själv säga "ja" häromdagen då en säljare ville att jag, gratis, skulle testa en hyvel (av samma märke) som är försedd med batterier och därför vibrerar, vilket är såååå bra (enligt säljaren)..
Den är inte gratis (jag ska betala frakten) och jag vet den är undermålig, men ändå sa jag "Ja.. Skicka den"...
Å ena sidan så tvivlar jag på min mentala status, å andra sidan så kan jag inte låta bli att imponeras av hur jag ständigt överraskar mej själv...

Fet & brun

Lasse Flinkman, han i After dark, sa en gång i en intervju i Veckorevyn att "det är snyggare att vara fet och brun än blek och fet".. Detta apropå att han solade solarie lite nu och då..
Jag har anammat hans "budskap", om än inte i solarie..
F.ö så inser jag att jag just avslöjat att jag läst Veckorevyn.. Hmm.. Är jag ursäktad om jag säger att det var minst 10 år sen intervjun m Flinkman publicerades ??? Jag hoppas det...

badkrukan är död.. leve badkrukan !

Det är knappt jag tror det är sant.. Badkrukan har en renässans.. Jag har badat igen !!
Naturligtvis är det vädret som spelar in, men sällskapet påverkar också.. Idag var vi ett helt litet gäng som lät vätan svalka våra solvärmda kroppar. Ibland är grupptryck inte att förakta..
Peter, Sofia, Alex, Anna ochWille skapar tydligen det tryck jag behöver för att ta mej ner under vattenytan. Å andra sidan så börjar jag undra om det är jag själv som mentalt skapat "den fega uslingen" ? Jag har alltid gillat att bada, men bara för att jag tvekat då vattentemperaturen inte passat så har den där badkrukan blivit en del av min personlighet. Funderar allvarligt på att dränka densamma... Jag trivs som vattendjur..

Idioten

I förhållande till en del människor så framstår jag som en idiot.. Anar att jag inte är ensam om att tycka det om mej. Men jag kan inte låta bli att tycka att idiotin är ömsesidig.. Varför denna idioti ?? Måste genast ta itu med dessa idiotiska inslag i mitt liv.. Det är en ren idioti..

Vintips

Vinkännaren och alkoholprofeten Bengt Frithiofsson dyker emellanåt upp med sin fryntliga, skånska framtoning i olika Tv-program. Vid ett tillfälle i våras pratade han om viner från Australien. Bl.a om det lite udda och nydanande tilltaget att vintillverkare "down under" gör mousserande rött vin.. Eftersom det är varmt "där borta" så är ett rumstempererat rött vin inte det man längtar efter allra mest, därför agerade man tydligen med stor innovation och började tillverka rött mousserande vin.. När jag vände mej till den lokala monopolalkoholförsäljaren så fick jag ett litet leende till svar när jag frågade efter ett sånt vin. "Menar du inte rosévin" frågade kvinna i den gröna slipovern.. Jag lät henne förstå att så inte var fallet och att jag vet skillnaden mellan rött och rosé (även om min pappa tror att om man blandar vitt och rött vin så blir det rosé).. "Du kanske tänker på Lambrusco ?" löd nästa fråga från samma kvinna.. Jag replikerade lite avmätt att Lambrusco är ett pärlande vin, inte ett mousserande.. Eftersom kvinnan i den gröna slipovern, trots allt, förstått att hon har ett serviceyrke så började hon knappa på sin dator och fick ganska plötsligt ett både glatt och lite skamset uttryck i fejjan.. "Vi har faktiskt ett rött mousserande vin, men det måste beställas".. Sagt och gjort, jag beställde en flaska, väntade ivrigt och när flaskan så småningom anlände så inväntade jag ett passande tillfälle då jag öppnade flarran ifråga.. Det var en positiv upplevelse.. Ett kallt mousserande rödvin, toppendricka en varm sommarkväll.. Mitt tips är således, testa: "Deakin Estate - Reserve" gjort på Shiraz-druvan. 96 kr/flaska och värt varenda krona..

Ps. Den näst största upplevelsen i anslutning till vinet var att när det ankom alkholförsäljningsinrättningen så fick jag ett sms med avsändaren "Systembolaget", Vi vill meddela att era beställda varor har kommit. Välkommen. Faktiskt betydligt mer glädjande för själen än när avsändaren på ett annat sms var FTV. Det messet löd: Du har tid imorgon kl. 8.20 hos oss. Mvh tandsköterska Lena.

Inget händer

Helgen är slut.. Iofs så vet jag inte om det spelar nån roll. Jag har ingen koll på dagarna längre. Ska krypa till korset, blotta mej och erkänna att det inte bara har att göra med att jag har semester. Jag har dessutom festat i fyra dagar (eller om det är fem).. UjUj... Tre av dagarna har jag bevistat ett lokalt utskänkningsställe för mat & dryck (jag koncentrerade mej uteslutande på det senare) och jag måste erkänna att jag under min frånvaro från min hemstad (har jobbat på Gotland..) så har jag undrat vad jag missar, om det sker nåt superbt very nice som jag inte kunde vara med på.. Jag konstaterar att så inte har varit fallet.. Det är samma människor som går ut på samma ställen i samma kläder med samma sällskap... Här står tiden still och tråkigheten består...

Huslig (kuslig) badkille

Idag har jag varit en mönstermänniska, åtminstone enligt min mors värderingar..
Det jag vill bekänna är att jag tvättat mattor !! Tre stycken mattor var det som jag duktigt rullade ihop, knölade in i bilen och tog med på en åktur till min kamrats sommarstuga. Väl på plats värmde jag vatten i den stora grytan på gården (med ved), la mattorna på bryggan nere vid sjön och lät såpvatten (det måste vara såpa, det är bäst och miljövänligt...) sprida sej över textilierna innan jag med med rotborste, bokstavligen, gnuggade skiten ur mattorna.. Känner mej övermäktigt präktig, och duktig... Efter avslutat mattgnugg, med massor av svett som följd, så klädde jag av mej naken och simmade.. Precis när jag trodde att detta var sommaren utan bad så tog jag mej vatten över huvudet.. Tänka sej.. Nu ska jag fira min matt- och baddag med en bubblande Ramlösa (med smak av granatäpple).

Mitt bästa..

En av mina systersöner har fyllt år. Han fyllde 20.. En stor dag kan man tycka, men den unge herrn föredrog att "fira" så långt bort från sin familj och släkt som det bara går.. I viss mån har jag full förståelse..
Som den gode morbror jag försöker vara så har jag ringt, ganska febrilt faktiskt, utan att nå honom. Ett enkelt sms med ett ynkligt "Grattis" ligger inte för mej, jag vill höra en röst, gratulera innerligt och samtidigt "kolla läget"...
Efter sisådär ganska många samtal utan svar så pratar jag med min syster och frågar lite anklagande varför hennes son inte är anträffbar.. Jag förväntar mej en längre svada, typ moderligt försvarstal, men möts av ett enkelt: Men har du hans nya mobilnummer, han har bytt... Får man verkligen göra så utan att informera sin mobror ???

Gegöieong

Dagen efter, kvällen före... (F.ö namnet på en gammal monolog med Roffe Bengtsson).
Det blev lite sent och lite blött och lite av varje igår.. Jag hade totalglömt att jag skulle till tandläkaren i arla morgonstund... Blev varse om "problemet" och hann i tid. Jag hade faktiskt "sett fram" emot tandläkarbesöket. Efter massa strul m en tand (har bloggat om det tidigare) så kändes det "skönt" (allt är relativt) att dra ut fanskapet..

Det började med dom vanliga röntgenplåtarna och sedan, trodde jag, skulle själva karvandet, dragandet och ryckandet starta, men icke... Inflammationen som jag ätit pencillin för i juni hade inte försvunnit...
Resultat: Spruta, utdragande av en halv tand och ännu en provisorisk lagning (igen !!) + ny pencillinkur.. Har således en halv tand kvar i käften (och naturligtvis alla andra tänder) som ska sitta där och knappt vara funktionabel i några veckor till.. Ljuset i mörkret är att sedan en vecka tillbax, dvs då tanden "gick i bitar" så har jag ätit nyttigare, tappat några gram runt midjan.. Tänker fortsätta på den linjen.. Återigen: Inget ont som inte har nåt gott med sej"..

Jag kan inte låta bli att imponeras över tandläkares iver att få information, svar på frågor osv samtidigt som man har massa verktyg i gapet.. Imponeras än mer när dom verkar nöjda med svar som "gegöieong"...

Hysén ? Que !

Jamen hejsanhoppsan.. Är man avdankad fotbollsspelare och har blivit antastad (läs: blivit tagen på kuken) av en bög så är man det bästa som kan hittas för att invigningstala på Prideveckan då temat är "sport".. Glenn Hysén har säkert gjort en och annan, mer el mindre, bra dribbling eller brytning och varit guru i FCZ, men är det inte lite fattigt att det är han som står där och talar ?? Jag inte bara undrar, jag t o m tycker och tvivlar...
Pride har haft en funktion och t o m varit kul (jag har varit där), men det känns alltmer som ett samkväm för ytterligheter och för politisk korrekthet... Tillåt mej tvivla på årets upplaga.. Kanske måste åka dit och tvivla offentligt...

Idag kom den

Jag har inte vågat öppna den.. Den ligger och väntar, liksom på spänn.. Ännu mera spänd är jag.. Det kan vara kul, det kan också var en besvikelse.. Jag stirrar på dess pärmar, har t o m smekt dom lite grann.. Jag har smugit runt litegrann som katten runt het gröt, tvekat, velat öppna den, men avstått.. Det är som på Julafton..
Jag ska spara den tills jag har en särskild, en speciell stund, för mej själv då jag är redo för både glädje och besvikelse... Tänk vad Ikea-katalogen kan ställa till det..

Duga

Ibland funderar jag på vad jag egentligen duger till..
Jag vet att jag iaf duger till attt bära saker.. Idag ska ca 100 flyttkartonger flyttas = bäras..
Idag duger jag..

Kommunikation

Det där med kommunikation är aldrig lätt.. Det borde ju rimligtvis vara så att ju mer man kommunicerar med nån, desto tydligare borde budskapet bli. Ju längre tid kommunikationen pågår desto enklare borde den ju bli...
Har jag fel ?? Jag har en kommunikation som pågått länge.. Den jag kommunicerar med känner jag bättre än dom flesta.. Det är ömsesidigt.. Trots det så förstår vi inte varann..
Tolkningar, spekulationer, aningar och kanske allt för mycket kommunikation gör att det bara blir fel.. Nya situationer uppstår hela tiden.. Situationer som tär istället för när.. Det är sorgligt.. Jag har tydligen fel.. Jag hoppas nånstans att jag överbevisas.....

RSS 2.0