45 och vuxen.

Jag har 2 små irritationsmoment som förföljer mej.
1. Personer som fyller ex 50 och som hävdar att dom känner sej som 25.
2. Personer som tjatar om att "jag är inte vuxen".

Har ni någonsin hört någon "50-taggare" säga att jag känner mej som 50?
Svaret är: Nej. Det har ni inte.
Jag tror det är en fundamental feltanke från början till slut. Alla som fyller 50 tror och tycker att dom är gamla, och därför måste det där med "känner mej som 25" sägas. Grejen är att man är ju inte så gammal när man är 50 och man känner sej därför inte heller gammal, men ändå så ska det sådär patetiskt sägas hur "man känner sej". M a o: Jag vill att man ska acceptera sin ålder och rakryggat säga: Jag är 50 och jag känner mej som 50.

Den andra kategorin är den som likställer ordet "vuxen" med "tråkig och använder det som ursäkt för att inte behöva ta ansvar, och stå, för sina handlingar.

Jag har varit vuxen länge. Jag är stolt att vara vuxen. Jag är inte särskilt tråkig.
För mej betyder vuxen att jag gör val i livet och står för dess konsekvenser.
Jag har gjort en mängd med val genom hela livet, ibland bra, ibland dåliga. Jag har tagit konsekvenserna, goda och dåliga. Våga står för din vuxenhet!

Mvh Eder Gamling

Kommentarer
Postat av: Rena ungdomen

Du är en klok gammal gubbe ;-)

2009-05-26 @ 10:36:56

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0