Life is a bitch, and then u die...

Nu har det gått 6 veckor sedan jag började äta tre, eller fler, mål varje dag. Jag äter frukost (bl.a med min hemgjorda müssli), jag äter lunch (har numer alltid några matlådor ståendes) och jag äter middag. Dessutom promenerar jag mer än jag gjort (bl.a från jobbet varje dag). Mitt alkoholintag har drastiskt minskat.

Förutom mitt nästan irriterande goda humör (saknar mina humörsvängningar) så har det inte hänt särskilt mycket. 2-3 cm i midjan har jag minskat, men syns det? NÄÄÄÄ! Biaframagen är sådär som den brukar, putande och synlig. Måste jag verkligen börja använda det där gymkortet för att få nån sorts förändring till stånd?

Grejen är den att jag vill ha en kropp som en trettonårig gymnast från Ryssland eller Kina. Tell me: Är det ett rimligt mål? Jag vill kunna kyssa mej själv i röven av självgodhet.



Jag gjorde ett synnerligen magplaskliknande försök idag (inte att kyssa mej i röven). Jag satte mej på golvet med avsikt att göra några sit-ups, men istället uppskattade jag den hårda parketten som liggunderlag och studerade takstrukturen i lugn och ro innan jag klev upp igen och satte mej i soffan. Risken finns att samma sak, men en variant, kommer att ske även på det eventuella gymbesöket. Det troliga är att jag blir sittande i omklädningsrummet i en halvtimme och låtsas knyta skorna, när jag egentligen bara kollar på när de andra byter om.

Kommentarer
Postat av: Patrik

Men du Magstar. Någon sorts hjärnskada måste du lida av. Du verkar ju inte helt 100. Haha. Rolig kille.

2009-09-28 @ 15:21:53
Postat av: Sparven från Minsk

Du får väl helt enkelt byta om på damernas i så fall så det blir nåt gjort, man måste tänka kreativt.



Om du tyckte om dig själv lika mycket som andra tycker om dig så skulle du vara rätt nöjd.

2009-09-28 @ 15:37:48
Postat av: Henke

KÄMPA! ;-)

2009-09-28 @ 21:51:19

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0