Det snabba

Det är något med stillheten på hemmaplan som jag saknar.
Jag kan inte låta bli att undra varför det är så svårt att välja en tupplur framför förströelse, eller tystnad framför småprat, stillhet framför zappande? 

Det "snabba" är på något vis oemotståndligt när det är tillgängligt.
Jag får kanske vara nöjd med att jag i alla fall längtar efter något annat.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0