boys..

Redan på 80-talet sjöng den italienska bystdrottningen Sabrina låten "Boys, boys, boys".. Jag liksom stämmer upp i en sentida nyare variant hemma i köket under ackompanjemang av fräsande kött i stekpanna, brummande microvågsugn och puttrande såser i kastrull..
Precis när jag började misströsta, då jag tyckte mej vara ensammast i världen så hände nåt.. Först ringde min vän Mario och ville ha tips och sällskap vid inköp av en del grejer. Tvekade till en början, men hängde på.. Tillbaka i stan bjöd jag in honom på middag.. Tro´t eller ej, men innan potatisklyftorna, såserna, salladen, oxfilén och löjrommen var framme på bordet så var vi ett halvt fotbollslag.. In ramlade i tur och ordning BJ, Olle, Kent och Johan.. Från ett nästan "ingenting" var vi ett "nånting".. Nice.. Boys, boys, boys...

Konstaterar, trots en trevlig eftermiddag, att kompisar har jag många, men vänner få...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0