magstar

Min kompis Gunnar påstår (jag hävdar lögn) att jag vid ett tillfälle i radion använt ordföljden: "Till yttermera visso"

På en kollegas bloggsida hittar jag följande: "Tecken på att man är - eller har varit - lillgammal: Man använder sig av uttrycket "till yttermera visso".

I Gunnars värld kommer detta att bli en bekräftelse. I min värld är det tvärtom. Till yttermera visso har jag varken förr eller senare varit lillgammal.