May the force be with me

Jag har suttit på ett möte. Igen. Nu sitter jag och försöker få igång den produktiva, kreativa processen. Det behövs, men samtidigt är känslan av en paus synnerligen påtaglig. Sju timmar på jobbet utan vare sej rast eller lunch tar ut sin rätt.

Jag väljer att blogga istället, men utan tanke och idé på vad jag ska blogga om. Så nu gör jag det. Typ okynnesbloggar. Och använder korta meningar. Alltid retar det någon.
Retar. Det. Månne.Dej.?.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0