Motto
Idag blev jag intervjuad. En reporter flög in från Stockholm för att träffa lilla mej.
Det är en lite underlig känsla att vara på "den andra sidan", dvs att vara den som svarar på frågor istället för att ställa dom. Jag märkte att i just den här situationen var jag inte världsmästare. Till exempel fick jag frågan: Vad har du för motto i livet?
MOTTO I LIVET?!?
Finns det verkligen folk, på riktigt, som har motton i livet?
Jag inte bara tänkte det. Jag frågade den som frågade mej, reportern.
Han påstod att det finns det. Kerstin Dellert (den gamla operadivan), till exempel. Hennes motto är "Tacka aldrig nej till någonting, för det kan vara sista gången du blir tillfrågad."
Kontenta: Det är något fel med mej som inte har något motto i livet.
Kontenta 2: Måste komma på ett.
Funderar på "Det är väl bara att googla", men det känns ändå inte riktigt klockrent.
Förslag, någon?
Ps: Jag drog till med "Framgång är ingen slump". Alltid lurar det nån. Ds.
Hej Magstar. Bra blogg du har. Jag kör med Bättre fly än illa fäkta. Då slipper ofta man undan.
Mitt motto är i nästan alla sammanhang: "Underskatta aldrig folks dumhet"