magstar

Ingenting är längre som förut.
Det är svajigt, eller nåt, i bekantskapskretsen.
Stora beslut och händelser vart man än vänder sej.
Antingen blir folk gravida.
Eller så gör dom slut.
Eller så gifter dom sej.
Eller flyr landet.
Eller köper hus. Eller...

Två bröllop, en begravning, en klassåterträff, en 30-årsfest, 40-årsfest (m. Hillbilliestatus),
en 50-årsfest + ett dop. Puh!
Thanx for the möjlighet att både tacka "ja" och "nej".

Nån sorts rabalder, helt enkelt. Överallt.
Jag blir ju nervsvag.

Det här känns konstigt. Kommer jag att palla trycket? Osäkert...
Det var bättre på den gamla goda tiden när allt bara rullade på,
ingen utvecklades och inget hände.
Det var tider det.

Mvh Eder Valiumknaprare