magstar

Jag är inne i ett stim. Ett positivt stim. Det känns som att nu är den rätta tiden.
Den rätta tiden för lite av varje. I förra inlägget delgav jag mina nyförvärvade erfarenheter av mat och välmående (och i viss mån besvikelse). Jag försöker också grabba tag i sånt som grumlar min hjärna, sånt som jag ägnar för mycket tid och energi åt utan att det renderar i nåt. M a o slöseri.

Min hjärna är fylld som en frys på senhösten efter bär- och svampplockning och älgjakt. Det är hög tid att frosta av den. Mina spöken och demoner som dansar en never ending pardans ska avbrytas och sättas på bänken för panelhönor. Basta!

Livet är för kort för att suga på sura karameller (om man inte gillar det vill säga). Jag ska på ena eller andra sättet möta och utmana mina mina demoner och spöken, oavsett om det är fysiska personer, beteenden eller annat som sätter gråskala på tillvaron. Alternativt så är det dax att lägga dom i en kartong och bränna densamma.

Jag vill vara med människor jag tycker om och saknar, jag vill göra sånt jag gillar utan att begränsa mej. Gårdagen är historia. Det som har hänt har hänt. Det är nuet och morgondagen som är uppdraget. I´m working on it. Dödar hjärnspöken, jagar demoner, ser möjligheter och glädjeämnen. Mitt liv är viktigt.