magstar

Det här med att vara pappa. Jag har inte skrivit så mycket om det. Hur det är och så. Främst har jag struntat i det för att jag vet hur jag själv reagerar när föräldrar berättar sina underbara ungar. Det blir så jävla pretentiöst.

Trots min sexualitet och en del andra parametrar så visste jag att jag en dag ville bli förälder, men jag klarade inte av den glasartade blicken man fick från nyblivna mammor och pappor.

- Åhh, det är så underbart. Livet förändras, du vet. Ja, nej, du förstår inte, men en dag kommer du att göra det. Vänta inte för länge bara. Hade jag vetat hade jag skaffat barn tidigare, bla, bla, bla.

Fy fan, säger jag bara.
Kräkattack.

Och nu sitter man här, och har gjort, i 16 år!
Fortfarande med lätt glasartad blick och tittar på sin son med det stripiga håret, lustiga hatten och attityden.

Plötsligt tittar han upp och ler.
Vad är det med dej då? säger han och pekar på mig.

Ni kanske inte förstår.
En dag kommer ni att göra det.

Vänta inte för länge bara.


Hampus - Jag älskar dej så att det gör ont! Grattis på födelsedagen!