I´m still standing
Av olika anledningar råkade jag såra någon häromdagen genom att jag blev rejält trött och förbannad och bet ifrån via mail. "Ifrånbitandet" gällde saker jag inte tänker gå in på här. Jag är trött, grinig och känslig just nu och i precis fel ögonblick fick jag ett anklagande mail från en person som känner mej allt för väl. Jag tycker att jag hade rätt i sak, men det rättfärdigar inte min reaktion, som var att, återigen, bita ifrån. Och det rejält. Jag ångrade mej efteråt, men då var skadan redan skedd.
Tror det bl.a därför jag bloggat mindre ett par dagar. Jag är trött och frustrerad och vet att jag är ett blödande sår som väntar på att någon ska hälla salt i blottade ådror.
Jag är inte olycklig, långt därifrån, men skölden är nere just nu.
Ord menade som en klapp på kinden känns plötsligt som slag i ansiktet.
Jag står. Jag faller. Jag står, faller, står...
I väntan på nästa slag.
.
Man ska dra några djupa andetag och räkna akta till tio innan man agerar och t.ex skriver arga mejl.