Jag säger "OM"

En gång i världen var jag lärare, sedan säljare och butikschef. Efter det blev jag "plit", dvs vårdare inom Kriminalvården, därefter antogs jag till polisskolan. Jag tackade dock nej och gav mej in i "knarkvården" istället och började jobba på ett behandlingshem. Jag vantrivdes, och hade det inte varit för allt jag gjorde vid sidan om "vårdandet" så hade jag aldrig överlevt mer än ett par månader. Jag återvände till "plitandet" och läste på högskolan på distans. 

När jag till slut hoppade av behandlingscirkusen fick jag helt oväntat jobb som programledare/producent inom radion ganska omgående. Ett relativt tvärt "kast". Ibland funderar jag dock på vad som hänt om jag tackat ja till att börja på polisskolan istället. Var hade jag varit? Vem hade jag varit? Och med vem hade jag varit?
Svårt att ta reda på, antar jag

Kommentarer
Postat av: Maria

Tur att du blev det du blev liksom, för den stora massans skull(nu menar jag inte kroppen). Hade du blivit polis var det inte så många som fått ta del av dig såsom det är nu. Skavsår i örat, jatack!



Eller som Eva Kilpi skrev "Säg till om jag stör sa han när han steg in, så går jag med detsamma.Du inte bara stör,svarade jag, du rubbar hela min existens. Välkommen."

2009-09-18 @ 14:43:59
Postat av: MAGSTAR

Orden av Eva Kilpi, i förhållande till mej, smickrar. Resten med för den delen. Tack! :)

2009-09-18 @ 20:07:16
Postat av: Lage

Jag tror du hade tagit över efter Sune Mangs i "Söderkåkar", den fryntlige polisen....

2009-09-18 @ 20:20:53
Postat av: Emil

Äsch, ingen gillar ju snutar. Men man gillar ju dig

2009-09-20 @ 22:06:39

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0