magstar

Det händer ibland när jag jobbar att det, mitt bland all musik som jag hör dagligen, dyker upp något som jag verkligen gillar eller har minnen till. Idag kombinerades gammalt "gillande" med minnen. På skivlistan fanns Lisa Nilsson. Under en period lyssnade jag en hel del på henne. Jag har haft svårt att anamma hennes "latinoinspirerade" musik som kommit de senaste åren. Låten som dök upp var "Kommer du ihåg".

Jag har slutat leta
Jag tänker leva ensam en tid nu
Men jag behöver veta
vad som händer innan jag blir lugn

Det gick så fort på slutet
vi fick väl aldrig prata på riktigt
Men vi har ett förflutet
som vi inte borde glömma bort

Ref: Kommer du ihåg vem jag är
jag är den du sa du älskade
Där i alla dina veckra ord
ser jag vad du fick och vad du tog

Du kanske vill förklara
hur du kunde vända så plötsligt
Allt det underbara
var det min egen vackra illusion

Så förlåt mig om jag ringer
jag vet att jag säkert stör
Men frågan i mitt hjärta brinner
så svara mig om du hör

Ref: Kommer du ihåg...

Jag vill inte veta hur du mår
heller inte höra hur du "förstår"
Jag vill bara veta om allt jag gjort
någonsin varit meningsfullt och stort

Ref: Kommer du ihåg...

Jo, jag kommer ihåg. Ibland alltför väl. Det var en ganska fin tid.
Trots allt.