magstar

Efter jobbet idag så åkte jag mot "den lilla staden vid havet". En hårjustering fanns på agendan, liksom ett kamrat- och modersbesök. På väg hemåt. efter avklarade uppdrag, så märkte jag till min förfäran att husvagnarna, redan, tagit plats på vägarna. Jag gillar inte husvagnar.

Efter att ha smält detta konstaterande så har jag en tes. Den bygger inte på empiri men jag har ändå en känsla av att jag träffar ganska rätt.

Jag har nämligen fått för mig att människor som åker iväg med hus på hjul (husvagn och husbil) till nån sunkig camping på semestern är överrepresenterade i swingerskretsar. De får ett socialt arv att förvalta. Kanske kommer det med vagnen. Pionjärsanda och frihet på alla plan. Den enda chansen att bryta sig loss från alla konventioner ett tag. Skum teori va?

Jag har inga som helst faktabaserade uppgifter på detta och har inte gjort några som helst efterforskningar. Riktigt så viktigt är det inte för mig. Men jag tror att jag är nåt på spåren. Jag sa "tror".

Jag ser framför mig hur många packar sin "Polar" eller "Cabby" med familj, träningsoveraller, bensinmacksinköpta kastspön, snorkelutrustning, badmintonset och grill för att bege sig till samma camping år efter år.

Väl framme går mannen omkring hela dagarna iklädd för korta shorts och bar överkropp och agerar  alfahanne (tror de), frun solar i en baden-baden och läser en veckotidning. Barnen driver vind för våg och badar eller ställer till med sattyg. No rules. Det ligger spännning i luften.

Campingplatser är microsamhällen som uppstår och faller under semestern varje år.

På kvällarna dricks det stora mängder baginboxvin i förtälten, och kontakter knyts vid campingens vattenhål. Dansbanan.

Sedan swingas det utav bara fan. Jag är nästan säker. Nästan.
Jag vill inte ha husvagn. Jag vill inte vara med.