magstar

Med jämna mellanrum så ska det fotograferas på jobbet. Det är oftast nya bilder till webben som ska tas. Jag hatar det! Det sägs ju att kameran inte ljuger. Jag hoppas fortfarande att det är en lögn. Tittade precis en bild som togs helt nyligt när jag fick en ny kollega. Det är ingen trevlig syn. Det man ser är: Min tomma blick, bleka hy och en rejäl dubbelhaka! Jag vill inte vara med och sprida den här typen av propaganda. Trodde jag skulle slippa den här typen av exponering när jag jobbar på radion, "vi hörs, men inte syns"... I helvete heller!

Jag tittar ner på min svällande hängbuk och undrar vad som gått fel. Varför slutar den aldrig jäsa. Den är som en surdeg på någons diskbänk. Någon vill straffa mig för något. Så måste det vara. Måste!

Av förklarliga skäl tänker jag inte visa bilden ifråga. Det stannar nämligen inte vid blek hy och dubbelhaka. Jag kan nämligen även konstatera, till min stora förskräckelse, att jag har börjat anlägga en begynnande "majsbrödsröv" också. En redig en. Eländet verkar inte ha någon ände. Tvi, tvi, tvi!

Hade jag castats till en tv-serie idag hade det utan tvekan blivit Fatman i "Jake & The Fatman" (tv-serie på 80-talet). Kul öde när man ändå borde ha några år kvar i jordelivet. Deppigt smeknamn förresten.