magstar

Kan ni tänka er, vi (jag och en god vän) hyrde film ikväll. Ni hörde rätt. Hyrde. För er som inte vet vad jag talar om så är det alltså när man går till en videobutik, ett slags museum där man betalar en liten summa pengar för att få låna hem gammal film. Minns ni?

Man kliver in genom en dörr. Det är massor med hyllor överallt. De har en hylla med filmer som man nästan kan minnas när de kom, för att de bara har något år på nacken. Den kallas "nyhetshyllan". Det kändes udda att gå runt och bläddra med ögonen över dvd-ryggarna på "fornminnesavdelningen", dit där topplistefilmerna förpassas när de gjort sitt. Lite som att stiga in i källaren på ett museum där de sägs förvara en massa äckligheter i glasburkar. Skrämmande och fascinerande på samma gång. Ojoj.

Efter en del meningsskiljaktigheter valde vi ut våra filmer och gick fram till kassan med viss spänning. Det kändes lite osäkert, trevande, nervöst och nästan snuskigt, ungefär som inför första samlaget. Minus fyllan. Men allt gick bra. Inga konstigheter och det var faktiskt riktigt skönt. Det syntes nog på oss när vi kom ut igen. Vi gick malligt och på lätta fötter ner för gatan med vår Hemmakväll-påse. Folk tänkte nog: Där går ett par som har hyrt film. Alldeles nyhyrda.

Vi kanske gör det igen.