magstar

Slog en signal till goda vänner i Vietnam.
Min gudson Erik svarade. Han pratade! Han ställde frågor, han svarade på frågor.
Insåg, än en gång, hur fort tiden går, hur stor han blivit och vilken usel gudfar jag är.
Märkligt att känslan av uselhet ändå kändes bra, på något vis.


Erik - en glassig kille. Bilden har jag snott från hans mor. Utan lov..