magstar

Nu är det sådär som det blir allt oftare, dvs verkligheten tar över och tiden räcker inte till. Som vanligt är det bl.a bloggen som blir lidande. Just nu pågår en lavin av händelser och förändringar. Det är liksom allt på en gång.

Det händer massor med grejer på nuvarande jobbet med olika event, olika möten (såväl på plats som via olika kontaktlänkar), samtidigt som jag ska hålla i allt det dagliga + det faktum att jag ska flytta, magasinera det mesta av mitt bohag, och förhoppningsvis hitta någonstans att bo i "storstan". Däremellan ska jag sätta mig in i ännu ett nytt jobb, sluta "chefa" och förhoppningsvis hinna med en jul och ett nyår. Kära jistanes hur det kan bli.

Mitt i all kakofoni så får jag migrän, en diagnos för problemet med mina händer, jag genomgår en hudbehandling och mitt gamla knä (som krossades för 2 år sedan) har börjat krångla, och dessutom det där med obalansen i hormonflödet. Ta mig satan om inte gubben är på väg att gå i bitar. Jävlar i min lilla låda!

I denna pyttipanna av skeenden och händelser så kan jag inte låta bli att känna en tillfredställelse i hur osäkert spännande allt är just nu. Det är utmaningar varje dag, saker jag måste lära mig, förstå och utföra. Jag har ingen bil längre. Jag har snart ingen bostad heller. Jag har en son på distans, ingen hund. Jag har pengar på banken. Jag ska få nya arbetskamrater, möta en ny stad.

Om jag inte går i bitar så ska det bli en utmaning att fortsätta jordelivet.