magstar

Helt plötsligt, bara sisådär, så blev jag med inneboende.
Fr o m ganska nyss så ligger det en ganska lång yngling på 27 år i mitt gästrum.
Som grädde på moset så är han lockigt mörk, söt, snygg, vältränad och trevlig.
Jag äcklas av mina egna fantasier.

Ynglingen i fråga har fått ett nytt jobb och ska häcka i staden av sten en tid framöver.
Han heter Carl, men kallas för Kalle (oväntat?).
Jag talar nog för både Kalle och mig när jag säger att det finns förhoppningar om att häckandet
ganska snart ska ske på annat håll, än i min lya. För ni vet väl hur det är med lyor?
Där bor vargar, och man tar inte med sig lammkött in i varglyan. Ni fattar.