"Jag väntar, väntar..."
Regn och halka är det jag möter när jag går både till och från jobbet. Det sägs att det är vinter, men det är inget jag har märker något av. Musiken i mina öron ackompanjerar bilderna i mitt huvud. Jag lyssnar på Säkert och tänker på någon jag just blivit påmind om.
Det kan räcka med en sång, en bild, en doft för att de ska kliva fram, de som inte längre är, ur skuggorna av ens undermedvetna och göra sig påminda om tider som flytt. Om vänskap som försvann. Nu står personen där och ler sitt sneda leende till tonerna av musik vi aldrig delade.
Det här vet du inte om
Men jag väntar på dig
Någon gång måste du bli själv
Och jag väntar på dig
Jag bidar tiden och det kommer ta tid
Jag har inte sagt något än
Men jag väntar, väntar Jag vet att hon har fel. I mitt fall.
Jag väntar inte, men jag lyssnar ändå.
Det kan räcka med en sång, en bild, en doft för att de ska kliva fram, de som inte längre är, ur skuggorna av ens undermedvetna och göra sig påminda om tider som flytt. Om vänskap som försvann. Nu står personen där och ler sitt sneda leende till tonerna av musik vi aldrig delade.
Det här vet du inte om
Men jag väntar på dig
Någon gång måste du bli själv
Och jag väntar på dig
Jag bidar tiden och det kommer ta tid
Jag har inte sagt något än
Men jag väntar, väntar Jag vet att hon har fel. I mitt fall.
Jag väntar inte, men jag lyssnar ändå.
Kommentarer
Trackback
