magstar

I ett inlägg från förra veckan så skrev jag att mina veckor på gymmet inte gett minsta lilla resultat. Det är inte sant! Jag blir iofs lika trött varje dag, alla övningar är lika jobbiga, jag är lika fet. Men en sak har faktiskt förändrats. Mitt högra knä, vars korsband jag slet av för tre månader sedan och som var anledningen till att jag började träna, har blivit oändligt mycket bättre. Jag går nästan normalt, jag använder inga kryckor och idag (Tadaa!) gick jag nerför en trapp sådär som vanliga friska människor gör. Jag gick iofs betydligt mera långsamt än de flesta gör (om dom inte kånkar på en rullator, eller en stor säck med ett lik i), men jag gick som man ska göra, typ vartannat steg (om ni förstår hur jag menar), inte sådär som hittills med ena benet före hela tiden.

Jag vet att det kanske låter futtigt, men jävlar vad stort det känns när något självklart inte längre funkar och sedan lyckas man få det att funka igen. Det här ska firas, och jag är lycklig!

Imorgon träffar jag Thomas, min PT, och jag ser fram emot att träffa honom (som ett barn väntar på tomten) för att få berätta att "steg 1" på målstegen är uppnått. Nu väntar nästa steg... Hujedamej!  ;-)