Hallå Världen!

Men hallå där!
Julen är slut nu.
Jag har överlevt!
Det är semester, men var är jag?
PÅ JOBBET!

Jag tycker f.ö inte att det är helt okej att ni fortfarande såsar i soffan
och kladdar med knäck och skinksvål.
Bättring! Skärpning! Ordning i leden!

God fortsättning!

Grön jul

Såhär i juletid så pratas det ju en hel del om mat.
Idag, runt fikabordet, så var ämnet vegetarisk kost. Igen. Det börjar kännas som en never ending story. Scenariot är ofta detsamma när det här kommer på tal. Vi "köttisar" är dom dömande och "grönisarna" är försvarare. En av dessa "försvarare" fick frågan om hur det är möjligt att låta hans barn växa upp på enbart vegetarisk kost. Får dom i sej nån näring överhuvudtaget? Vegetarianen log änglalikt.
- Lustigt att du tar upp den frågan. Min son Jonathan dog faktiskt i morse. Han har sett grå och transperent ut å det senaste, han har också blivit allt mera tunn och hålögd. I morse föll han bara ihop. Som ett plockepinn låg han där på hallgolvet. Jag antar att han svalt ihjäl. Så himla typiskt, verkligen. Såhär dagarna före jul...

I alla fall så sa han så i mitt fantasifyllda huvud.


Det närmar sej

Jag fångades av julen.
Tillfälligt?
Julbord!

Mitt harem: Madde, Maria, Marianne & Eva var det trevliga sällskapet.
Jag lyckades att inte äta tills jag kräktes. Gick hem relativt välmående.


En knapp vecka till Jul

Inte köpt en endaste julklapp - Check!
Inte julpyntat ett uns - Check!
Inte planerat inköp av julmat - Check!
Inte skrivit önskelista - Check!
Inte skickat julkort - Check!
Inte gjort något julrelaterat - Check!

Don´t bring on the Christmas.
Jag är inte beredd.

Jag säger bara: "Bulla"

Vissa saker fastnar verkligen i hjärnan. En kompis till mej kan exempelvis rabbla namnen på Sveriges älvar. Jag vet inte hur ofta det kommer till pass, men han kan det. Det där med älvar kan inte jag. Däremot kan jag massa annat som inte heller är särskilt användbart, men trots det så brukar jag kallas allmänbildad. Exempelvis kommer jag fortfarande ihåg så gott som alla tröjnummer, med tillhörande spelarnamn, i Timrå IK´s klassiska laguppställning från 70-talet. Jag kan även förnimma beteckningarna på de kemiska grundämnena. Gångerna jag behövt använda mina briljanta (ironi) kunskaper är högst begränsade. 

Så här i efterhand förstår jag inte riktigt hur min hjärna fungerade i 15-årsåldern, men skit i det. Jag kommer ju ihåg tröjnumrena och beteckningarna i alla fall, fortfarande, 100 år senare.

Nr. 11 - Arne Lundström
Nr. 17 - Finn Lundström
Nr. 16 - Håkan Nygren
Nr. 8 - Bo "Bulla" Berggren
Nr. 4 - Jan-Erik "Biffen" Nilsson
Nr. 18 - Åke "Tåget" Söderberg
Nr. 14 - Örjan Lindström
Nr. 21 - Håkan Pettersson
Nr. 22 - Stefan Pettersson
Nr. 10 - Olle Åhman
(jag kan ännu fler...)

Och/Eller:

Kol - C
Kvicksilver - Hg
Magnesium - Mg
Järn - Fe
Silver - Ag
Koppar - Cu
(kan fler här också...)

Ja, ni märker ju hur det ligger till. Det här är bara exempel på allt, mer el mindre, värdelöst vetande som ryms i min skalle. Det är inte utan att jag tänker att det där minnesutrymmet i min hjärna gärna hade fått upptas av någon annan (kanske lite viktigare) kunskap. Vad har jag för nytta av det här? Va?
Jag löser ju inte ens korsord. Spelar knappt sällskapspel.
Bajshjärna.

Ps. Är något av ovanstående fel så kan jag leva med det.

Kul med Jul

Jag läste hörde nånstans att vi under decemberhandlandet spenderar drygt 6000 kr per person. En stor del att detta går till julklappar.

Jag har bestämt mej. Jag bryter mönster. Jag ska ínte köpa massa julklappar till familj och vänner. Firar man inte jul behövs inga klappar. Enkelt!

Jag ska handla till mej själv!!

Jag började redan igår. 45 minuter shopping = 4000 kr spenderade. På mej!
Idag ska jag fortsätta. Mina beräkningar visar att det idag blir ca 6000 kr. På mej!
Oj, vad det är kul med jul!!

Dagens ungdom

Det var Lucia häromsistens.
Inte en jävla vaka, med tillhörande fylla, i sikte.
Vad är det som har hänt med ungdomen?

Frågade "valpen" i min närhet om "vad händer på Lucia?"
Svaret häpnade: Jag och Julia ska titta på film med hennes mamma.

VAFAAN! MED HENNES MAMMA......!!! PÅ LUCIA!!??
Fram med glitter, dunkar med hemkört, stulna glöggpavor och var som folk.
Vad ska det bli av ungarna när dom blir stora? VA!?

Det var bättre förr!

Vid fikabordet

- Magstar. Vilken låt skulle du vilja ha på ditt bröllop?
- Mitt bröllop!!?? Eeehh.. Inte aktuellt... Ever...
- Jamen OM!!
- Då vill jag ha Mercedes-Benz. Orup ska själv vara där och sjunga.
- Nej, det vill du inte.
- Jo, det vill jag. Jag har ju en, Mercedes alltså.
- Men... Gillar du verkligen Orup?
- Nope.
- Jamen alltså. Fattar jag rätt. Du får alltså välja en låt till vigselakten att ge till din älskade. Och då vill du att Orup, som du inte gillar, sjunger Mercedes-Benz?
- Ja.
- Nej.
- Jo.
- NEJ! DET VILL DU INTE!
- Nähä, okej då.

Bloggen dör

Så var vi, eller JAG, där igen...
Jag hinner inte ens hålla liv i bloggen.
Om den dör, får nytt liv, eller överlever tack vare konstgjord andning,
låter jag vara osagt. Den som lever får se...


Mobilen ringer. ...

Mobilen ringer.

- Hej Magstar, vi tänkte att du kanske vill ha en fest?
- Eh... Njaa eller vadå..?
- Jo, för vi är ett gäng som är sugna på fest. Och ingen av oss har ett hem som är representabelt för festligheter. Så då tänkte vi att vi kanske kunde få komma på fest hos dej.
- Ok. Fattar. Ungefär när tänker ni er att jag vill ha fest? Vilken månad?
- Typ vid åtta ikväll...
- Sa du åtta, ikväll och reprensentabelt?
- Jajemän...
- Just det. Glömde. Jag är nog bortrest ikväll.

Lördag - Skönt

Jag börjar känna mej hemma i den röra som är mitt hem.
Ett konstigt lugn som inte alls känns stressande, trots att det snart är jul, trots att en del vänner och bekanta propsar på att få hälsa på. Mitt "vanliga" jag hade nog varit nära sammanbrottet då "ordning & reda" inte existerar. Jag tror det är vetskapen om att det så småningom blir helt fantastiskt som gör mej trygg. Att det dessutom är än mer att göra på jobbet (än hemma) bidrar nog också en del + att jag lärt mej att prioritera på annat sätt. Ibland iaf.

Idag, när jag kanske borde varit hemma och "fixat", så tog jag istället en promenad med Frank. Först gick vi längs ån och träffade en annan terrier, sedan fortsatte vi med att flanera i stadsmiljö. Trots att han uppnått en mogen hundålder av snart sju år så är han fortfarande lika positiv och nyfiken på allt och alla han möter. Det fälls ständigt kommentarer om hur söt han är. Det stämmer. Väl hemma tog vi en paus i soffan innan jag, återigen, utan en tanke på allt som borde göras, gick ut på stan och lät mej inspireras. Tittade på lampor, på tyger, på möbler och funderade på hur, och vad, jag ska göra där hemma när lusten väljer att infinna sej.

Det enda som "grumlar" lite är att när det kommer till det här med att möblera, fixa, tänka smarta lösningar osv så är det så oändligt mycket roligare att vara två. Jag är inte två, och trivs med det, men inte alltid. Love u.

Jizz in my pants

Klicketiklick       (Tack, Håkan)


SLUTET

The End

Bäste herr Gud!

Jag vill påtala att den här idén med ett s.k "vinterhalvår" är ganska kass.

Jag fryser faktiskt (trots idén med underhudsfett).
Därför: SKÄRP DEJ!


Det lilla ljus jag har, det ska få lysa klart


Fitta

Träffade en kompis och hennes väninna på stan.
På fullaste allvar sa hon att deras gemensamma nyårlöfte
är att under 2009 bli "bli fitta".

Jag visste inte riktigt hur jag skulle respondera.
Men lycka till.

Living in darkness

Jag tror det handlar om mörkret. Jag tror jag vet.

Jag har levt så jävla länge så jag tror mej faktiskt kunna säga det utan någon form av seriös forskning. Jag kan uppskatta mörkret, vilket jag iofs alltid gjort, men ändå. Jag behöver ljus! Det är dags för en slutsats, en dryg sammanfattning.

Det handlar om mörkret.

Alltså. Vi är ju ganska duktiga, vi svenskar (inte alla, men hyfsat många iaf). Men hade vi flyttat oss till ett klimat med mera ljus så hade vi varit bäst - eller i alla fall bättre - på allt. Jag tror det nordiska mörkret förstör.

Vår oro, vår stress, vår rädsla, vår sorg, vår presationsångest.. Ja, ALLT grundar den sej i vår dualitet, dvs halva året mörker, halva året ljus. Eller för att vara krass och ärlig: Sex veckor ljus, 46 veckor mörker!!

Hade vi flyttat hela det svenska folket (med vissa undantag) till sydligare breddgrader, eller kanske vridit klotet på nåt vis, så hade vi kommit mycket mer till vår rätt. Jag är helt övertygad om det.

Jag själv är en helt annan, en öppnare, lyckligare och gladare människa då det är ljusare.
Inte så att jag hatar mörkret. Till viss del är det ganska ok. Men dosen är fel!

Ni får gärna hävda att mörkret och alla jävla ljusstakar och stjärnor är kalas. ICKE!
Magstar säger (i 3:e person, jag vet): NI HAR FEL!!

Hade vi haft ljuset och värmen året om hade vi varit mer än vad vi är idag.
Det är min slutsats. Yes it is!
Därför: Ge mej Nobelpriset eller nån annan schysst utmärkelse!
Eller ge mej i alla fall en pava rött och en påse ostbågar.
Vi möts igen!  // Eder Stjärngosse

Äntligen måndag...

Äntligen måndag. En helg i apati är över.

Vad gör man en fredag då bredbandsuppkopplingen inte funkar, då tv´n inte installerats, då alla böcker ligger i kartonger, då ingen kvällstidning inhandlats, då systembolaget stängt, då man är totaldränerad på energi, då man inte har kraft att ens gå på krogen? Jo, man fikar med goda vänner och går sedan och lägger sej igen. "Man" det är jag...

Vad gör man en lördag då man vaknar lika oinspirerad som man somnade, då man likt en zombie kryssar omkring bland kartonger och omonterade möbler, inte har nåt att käka i kylen, fortfarande inte har nån alkohol och bara vill fortsätta sova? Jo, man sover en stund till, sedan ringer sin syster, åker och handlar, äter gott, dricker vitt, ser på "Svensson, Svensson" och sedan lufsar hem och halkar ner i sängen igen... "Man" det är jag...

Vad gör man en söndag då man inte tillhör dom som går i kyrkan, då man fortfarande inte har nån inspiration till vare sej små eller stora dåd? Jo, man går på promenad, åker till Ikea och sedan panikringer en "bästis" som hastar till undsättning genom att ge idéer, bolla tankar och funderingar, äta middag och prata. Sedan går man och lägger sej, bara för att märka att man sovit för mycket, typ 24 timmar sen i fredags, och inte är det minsta trött, då klockan är två på natten, och väckaren ringer om bara fyra timmar... Jo, man ger upp och ser fram emot vardagens fyrkantiga ordning & reda... "Man" det är jag...


Faan, vad kul man är nuförtiden! Not...


Dagdrömmeri

Jag har alltid varit en dagdrömmare. När jag var yngre var jag det ännu mer än nu. En av mina favoritsysselsättningar var att fundera på vad jag skulle göra om en ande, eller nåt liknande väsen, skulle dyka upp mitt framför näsan för att bevilja mig tre stycken önskningar. Jag brukade noga väga alla möjligheter mot varandra. Skulle jag slösa en önskning om fred på jorden? Hmm.. Kanske, kanske...

Ofta så tänkte jag, tyckte jag iaf, smarta tankar om dom där önskningarna. På första önskningen skulle jag önska mej jättemånga önskningar, så att dom blev fler än tre. Skitsmart, tyckte jag. Men sen intalade jag mej att andarna säkert tänkt på detta och hade nån sorts oändligt-antal-önskningar-klausul som jag inte kände till. Typiskt!!

Följande låg alltid väldigt högt upp på listan över braiga önskningar:

1. Teleportera - Att kunna flytta sej med tanken till olika platser tyckte jag verkade vara värsta kalasgrejen. Min variant tillät även vänner att haka på. Bara dom höll mej i handen när jag drog så skulle allt gå bra. Oerhört generöst och praktiskt.

2. Att kontrollera alla människor - Ja, jag vet, storhetsvansinnet lyser i ögonen, men önskningen var så mångsidig att den alltid fanns med. Gå till banken och hämta pengar - inga problem. Fred på jorden - inga problem. Problemet var dock att jag var rädd att det skulle bli lite långtråkigt om jag bestämde allt. Hela tiden.

3. Svar på alla frågor - Är vi ensamma i universum? Var tar alla strumpor vägen? Vad ska jag göra för att få hångla som satan? Den där snubben Jesus, vad var grejen med honom? Allt skulle jag få svar på. Allt!

Just nu (sådär vuxenvanligt) önskar jag mej  någon som kan ge mej inspiration, och dela mina våndor, gällande möblering/inredning, samt ett matbord + radering av min apati.

Thing´s will change. I hope...

Kim

Var på en julfest igår. Trevligt. Lite för mycket rödvin kanske.
Ovant att kunna gå på fest och sedan gå hem. Inte behöva "sova över".
Sällan har uttrycket "gå hem" känts så skönt.
Snubblar ner i sängen och somnar.
Klockan 04.18 ringer mobilen.

- Öööööh, Magnus, svarar jag.
- I love you.
- What!!?? Vem??
- I love you.
- Hi Kim... Where are you?
- I´m drunk, been at a wild party. I´m in Stockholm.
- Please Kim. Go home to your hotel. Call me tomorrow.
- Will I see you tomorrow?
- No, I´m at home, it´s a long way to Stockholm. We can call each other.
- Come here, please. You know you wanna...
- Kim... Please...
- Will you come? Will you?
- No Kim, you know I can't.
- Why?
- As I said. I´m at home and because you're seeing someone else, that's why.
- He won't know.
- Kim! No! We will meet soon. All of us, Marcus also.
- I love you.
- I know, Kim. I love you to, but in a different way. Go home, Kim. Please. For me.
- I love you.

Apropå önskelista

Kan man önska sej en sommar av Jultomten?

Elitserien

På önskelistan just nu: Ett lag jag kan heja på!!
Jag blir lite avundsjuk när jag ser dom som engagerar sej med själ och hjärta i ett lag. Jag engagerar mej inte fullt ut i nånting, framförallt inte i nåt idrottsligt. Därför önskar mig ett favoritlag i Elitserien som jag kan heja på. Jag vill också vara uppeldad över att säsongen snart nått halvtid, att få gå på hemmamatcher, ta en öl och snacka laguppställningar, kolla resultat på text-tv och sånt där. Jag vet bara inte vilket lag jag ska ta. Ryggmärgen säger Timrå, men ärligt.. Timrå kommer inte att vinna serien och jag vill ha ett vinnarlag, ett lag som alltid vinner. Finns det nåt sånt?

Förslag med genomtänkt motivering mottages tacksamt, alternativt nåt annat
jag kan engagera mej i.

Ok. This is it.

Jag har flyttat. Jag har lämnat "den lilla staden" vid havet. Nu bor jag i "Stenstan".
Det var bokstavligen ett rent helvete att måsta kombinera influensa med flyttkartonger. Men nu är det gjort. Skickar en hel hög med varma tankar till alla vänner och kamrater som hjälpte till. Tack! Jag visste inte att ni var så många. Det bevisar också att valet av bostad är rätt.

Mitt i själva flyttkarusellen så åkte jag till Stockholm. Ord som "du behöver en paus och tänka på annat" fick mej att motvilligt sätta mej på tåget. Träffade högvis med kamrater. Det var så kul! Passade på att se både Veronica Maggio och Moneybrother live. Nice! Älskar att höra (och se) musik live. Känslan för Moneybrother blev densamma som när jag såg Timo Räisänen. Dvs jag har hört det förr, men inte "fastnat". Men när dom står där på scenen, ger järnet, älskar, blir älskade och levererar, då blir det för mycket för mej - jag faller!

Tillbaka i "Stenstan" och på jobbet så pågår planeringen inför 2009. Kampanjer, satsningar, möten, julfester. Samtidigt så står jag i en tsunamimöblerad lägenhet, mer eller mindre totalt dränerad på energi.

Just nu försöker jag hitta ett tankställe för energipåfyllning, tid för tankar på möblering, finansirering av samma möblering. Dessutom längtar jag efter min hund. Idag är det fredag.

Julmånad

Så blev det december helt plötsligt. Idag kan man öppna första luckan i adventskalendern. Förutsatt att man har en. Skaffa en! Gör det! Gör det genast! Eller inte...

Idag är det dessutom "Världsaidsdagen".

Det har hänt massor sedan jag senast skrev ett inlägg. Jag vet inte ens var jag ska börja.
Därför: Låt mej sortera tankarna så ska jag inom kort återkomma med valda delar av senaste tidens skeenden. Är f. ö lite sur för att snön nästan var bortregnad här hemma när jag kom från Stockholm igår.

Men förutom det så gillar jag december. Jul är ju en  fräck högtid och dessutom fyller jag ju år. Bara en sån sak...

RSS 2.0