Ett jävla vårtecken!
Varför är dragspel det givna valet för gatumusikanter?
Man sitter skönt tillbakalutad i soffan.
Där står en liten, liten man.
Det är då man tappar lusten att leva.
Jag har en plan
Så säg, mina bloggläsande vänner, är det inte på tiden att jag skriver något roligt här?
Jag känner hur den leende bloggjävulen flåsar mig i nacken.
Jag skulle gärna gjort det, skrivit något kul alltså, om det inte hade varit för att min hjärna består av tuggade chilinötter och billigt vin.
Det behövs bränsle. Så jag har en plan.
Jag ska eventuellt injicera Red bull och vodka rakt in i självaste aortan.
Sjuk och ensam
– Hej, det är Magnus.
Hepp
På jobbet
Svansjön
Varför ska man om man är lat (som jag) skriva massa ord och berätta något när någon annan redan skrivit det jag tänkt skriva? Man gör inte det. Man stjäl kopierar. Jag fick biljetter till föreställningen av en kamrat som är dansare i ensemblen Norrdans. Det som en annan kamrat, Lena Sjödin-Roman, skrev gäller även för mig. Såhär skriver Lena:
Vill bara ödmjukt berätta att jag blivit bergtagen av Scenkonstbolagets Svansjön.
Så. Bra. Det. Var.
I brist på relevant recensionsspråk innehållande korrekta balettord, teateruttryck och musikaliska utgjutelser kommer här en betraktelse från hjärtat:
Shit, vad händer? Musiken omvandlar min kropp till en vinterruggig svan. Min högsta önskan nu är att få dansa med ett badkar. Alternativt ligga i ett och antingen 1. lojt hänga ut ett ben eller 2. sensuellt linda mina armar runt varandra och sträcka dem mot himlen. Åh vad snyggt det skulle kännas. Åh vad snyggt det är med människor mot vita kakelplattor.
När trollkarlen i första akten ålar in över golvet är han faktiskt bortom ord. Han finns inte fast han syns. Dansen materialiserar magins väsen. Närvaro, tänker jag. Alltmedan prinsen snackar med sig själv i olika varianter. Som på Twitter.
Flörtiga flöjttoner och geniala fioler får alla på scenen att bara svepa sina steg i en lustiger dans. Ja, det är ju balett det här. Svarta svanen gör entré och förändrar allt. En utmanande läckerbit som får alla prinsarna att tappa vettet. Ligga? Tror det va.
Åh vad häftigt det är. Tjajkovskijs musik leder sedan handlingen rakt in i ett slut som är så långt från Disney man kan komma. Jag får göra konstgjord andning på mig själv för att orka klappa så mycket som den här föreställningen är värd. En gång till. Jag vill se en gång till.
Jag konstaterar att...
Så gott som alltid så har jag kul på jobbet. Om det strular med annat (trivialiteter som kärlek, ekonomi, dyrt kilopris på tomater, fetma osv) så skjuts det oftast åt sidan då jag får ta itu med mina uppgifter. Känner mig lyckligt lottad.
Apropå det så har jag idag tackat nej till ett jobb i Stockholm. Jag skulle ha varit kvar i företaget, men sysslat med annat under en period. Nu fortsätter förhandlingarna med nya uppgifter på hemmaplan. Det blir, som det verkar, nytt jobb på gammal arbetsplats. Åtminstone fram till årskiftet, sedan får vi se...
Har f ö gjort en "Loppisrunda". Kom hem med en ganska schysst bordslampa (alltså en sådan man har stående i fönstret). Ett lämpligt fynd då Ikealampan som köptes för knappa två år sedan helt plötsligt slutat fungera.
Det var väl allt för nu.
Det snabba
Jag kan inte låta bli att undra varför det är så svårt att välja en tupplur framför förströelse, eller tystnad framför småprat, stillhet framför zappande?
Det "snabba" är på något vis oemotståndligt när det är tillgängligt.
Jag får kanske vara nöjd med att jag i alla fall längtar efter något annat.
Lill-lördag
utan bara när jag är glad och när jag är ledsen.
Ibland dricker jag Champagne när jag är ensam.
I sällskap är det förstås obligatoriskt.
Jag smuttar på ett glas när jag inte är hungrig,
och dricker det när jag är det.
Annars rör jag inte Champagne...
Förutom då jag är törstig.
(Det var Lily Bollinger som sa de kloka orden ovan.)
Två viktiga frågor
2. Varför är Coca-Cola som serveras med is i glaset mycket godare än cola som serveras utan is?
Precis så är det nämligen, och jag vill gärna veta.
Ja, det vill jag.
Tisdag i tider.
04.34 Ankomst jobbet. Jobbajobbajobba.
06.10-10.00 P4-morgon låter i många radioapparater.
10.00-13.00 Skrivbordsjobb, planering.
13.00-14.30 Lunch med Karin och lille Uno. Present!
14.30-15.00 Hemkomst, kolla mail.
15.00-17.00 Ovanligt lång middagslur. Skönt
17.00-17.30 Telefon- och mailtid. Puh.
17.35-17.38 Bloggtid.
Bara resten kvar!
Monday
Nattamat
I natt jag drömde
drog fram ett luftpistol och sköt mig på örsnibben.
Dumt och skumt.
Det gjorde väldigt ont.
Swisch!
Lite för mycket att göra.
Sundsvall, Stockholm. Fram och tillbaka.
Radio, radio radio...
Återkommer snart!
Ålderstecken? Inte då... (bara liiite)...
Kan farbror verkligen komma i och ur en sådan bil?
Behöver farbror en penisförlängare?
Är den där bilen verkligen praktisk för dig?
"Råkade" titta på en ny bil idag. Usch vad jag vill...
250 hästar, ett jävla vridmoment, svart som min själ.
Lite drygt 1000 kr per hästkraft. Men det kan det väl vara värt?
Man lever bara en gång. Har jag hört.
Snart sommar. Mmmm... Vill!
Ikväll blir det inget bloggande!!
Bara så ni vet !
Eller...
Nämen, vänta lite nu...
SHIT!!
Bloggfokus? Nej!
Bombningar, våldsamma strider, kanske 10.000 dödade i Libyen.
Melodifestival, skidskytte, hockeyslutspel i Sverige.
Jag ligger lågt idag.
Solen skiner...
Svaret är: JA!
... och ännnu ett åldertecken gör sig gällande.
Ska jag huset fullt med folk? Ha en sjujävla fest? Röja på stan?
Nej. Jag ska se "På Spåret" ikväll och Melodifestivalen imorgon.
Hepp!
Mvh Magstar, kille på 79 vintrar som gillar hemmakvällar
Just nu
Snart klar.
Ska jag hålla käften ett tag efter drygt 15 års dagligt pratande i allmänhetens tjänst?
Det lutar åt det. Trots att jag trivs nästan löjligt bra så som det funkar just nu.
Nya kollegor. Nygamla kollegor. Gammalt och nytt. Det funkar. Bra.
Men.
Det är ju det där med comfortzonen, att våga lämna den för att vinna, för att leva.
Jag vill testa, göra något annat med all min kompetens i behåll, utmana mig själv.
Jag låtsas tänka, fundera, grubbla.
Egentligen har jag redan bestämt mig.
Klar.
And u?
Valda delar
600 dagar om man räknar precis.
Och jag tänkte jag skulle höra av mig
och säga att allt är fint.
Är du fortfarande arg?
Jag brukade skrika och gråta,
men det fanns dagar, jag minns dom än,
dom bästa någonsin.
Alla som sett dig på stan
sa att du såg glad ut och hade ny frisyr.
Jag nynnar mycket, men jag sjunger knappt längre.
och är du fortfarande arg?
Är du fortfarande trött?
Önskar du fortfarande att vi aldrig hade mötts?
Nästa sida
"När ni hör det här ljudet är det dags att vända blad".
Så sa rösten på mina sagoband när jag var liten.
Med stora ögon vände jag för att se vad Trollet skulle göra på nästa sida.
Jag behövde inte ta besluten själv. Jag väntade och gjorde som jag blev tillsagd.
Ibland önskar jag att jag fortfarande hade någon som sa så till mig.
Och därefter spelade nåt på en leksaksxylofon.
Det hade varit så mycket lättare då.
Det bara slog mig...
Jävlar. I. Mig.
Satan. I. Gatan.
Jag har vuxit i kostymen. Den som alltid varit för stor och obekväm.
Nu känns den nästan lite trång.
Plötsligt står jag där, fortfarande en pojke i en mans förklädnad, men ändå.
Ändå. I alla fall.
Det går en man omkring i mina skor.
Och han mår ganska bra. Han är jag.
Ja, tänk hur det kan bli.
Saknar 2
Saknar 1
Måndag
Måste...
Ålderstecken
Vi möter en av hennes f d kollegor, som utbrister:
Är det här din man?
Hepp!
I den bästa av världar så försöker jag inbilla mig att denna
feltolkning av relationsstatus beror på trenden att "äldre kvinnor
väljer yngre män".
Jag hoppas, men tvivlar att så är fallet. Håhåjajaa.
Det här är vad dom säger
Håll dig borta från honom han kommer att såra dig.
Det här är vad alla har varnat mig:
Du är så bräcklig det kommer att krossa dig
Det här är vad alla har sagt om mig;
Håll dig borta från elden, gå inte ute, bär alltid mössa,
klä in dig i wellpap, för du kommer skadas, ge dig inte hän.
Du har soviga leder, du kommer skrapa dina knä
Och det här är vad magen säger om dig:
Du gillar mig för mycket det måste vara något fel på dig.
Det här är vad hjärnan har sagt om mig:
Jag måste vara galen, jag har aldrig känt så mycket
som när jag är med dig, jag har aldrig känt
så mycket som jag gör när jag är med dig.
