Eurovision Song Contest
Kom tillbaka Anna Book! Allt är förlåtet!
T o m Eric Saade börjar framstå som helt ok.
Tack för igår!
Vi var kaos upphöjt i hundratusen.
Underbart.
Comeback
Ofta funkar det, men inte alltid.
När det kommer till min lilla hund, Frank, tycker jag själv att jag gjort så rätt som det bara går. När det inte längre funkade med jobb, singelliv osv så valde jag att i början av året lämna bort honom till en annan familj. Det var jobbigt och tungt, men det bästa för Frank. Han fick det bättre, mer sällskap, mer tid.
Månaderna har gått och nu, efter att familjen som tog hand om honom fått ett barn som kräver mer än det var tänkt, så funkar det inte lika bra längre med Frallan. Genast infinner sig frågan: Ska jag ta tillbaka honom? Ska jag försöka hitta ännu en familj eller dagmatte/daghusse? Ska jag låta honom dö? Jag vet inte...
Jag vet att han är den bästa lilla hund man kan ha. En lyhörd och oerhört snäll Bostonterrier. Han har varit med i matchen i drygt 8 år. Men jag vet inte längre vad jag kan erbjuda. Någonstans så vet jag iaf att jag är "skyldig" honom något mer. Jag måste låta honom komma hem, även om resultatet blir att jag i slutänden får åka till veterinären och låta honom åka till hundarnas himmel.
Jag hämtar honom i helgen. Frank kommer hem. Det måste bli så. Måste.
Vi måste ge varandra en ny chans. Kanske den sista, men ändå...
Brinna brann brunnit
Jag kan inte låta bli att roas av det är just Arkitekturskolan som av räddningstjänsten får recensionen: En väldigt krånglig byggnad.
Hepp!
Gubben orerar
Mina damer och herrar. Låt mig presentera: (Ännu) Ett Åldertecken!!
Ja, jag säger då det.. Ungdomar. Jag ogillar dem. Jag föraktar dem. De skriker och har fester. T o m på fredagar "håller de på". Fredagkvällar är min "medvetslösa" och meditativa kväll då jag återhämtar mig efter veckans arbete. Men bryr sig mina grannar, de två grabbarna ovanpå, om det? Nänämensan!
Jag börjar kvällen lätt överseende, men så småningom så börjar hjärnan anta kokt karaktär. Vid midnatt, efter 3-4 timmar, tillsammans med ynglen, deras allsång, skrålande och taskiga musiksmak, så vill jag dö. Eller slåss.
Gubben Leijon hytter med näven, pekar med ett finger och svär! Knackar dörr och ser elak ut för 3:e gången på ganska kort tid.
Jag ska flytta. Ut i skogen, eller till ett seniorboende. Snart.
Det saknas en del ord
Det stod bl.a att han sköt Palme av "misstag".
MISSTAG!!??
Igår glömde jag köpa A-fil när jag var på affären.
DET var ett misstag.
Palme dog.
Jag har ingen A-fil.
På önskelistan: Fler ord för misstag
3 saker jag inte förstår mig på
2. Kikki Danielsson
3. Livets nycker
Jaså
Fredag? Ja det verkar troligt.
Mitt i veckan
Jag läser en bra bok, halvsover med radion i öronen, eller skriver på en ny föreläsning som ser dagens ljus till hösten. På bänken bredvid mig står en termos med kaffe och en mugg.
Så kan man också dra in pengar till hushållskassan. Bara så ni vet... Vad gör du idag? ;)
Dagens fråga
Är det mörkret, råttorna eller mörkret som hindrar?
Ledtråd till svaret: Det har med klädseln att göra...
Målet är ingenting, vägen är allt
Har bl.a umgåtts en del med Elis, 4 år, i helgen. Han är en ganska blyg liten kille som inte vågat närma sig "onkel Magstar" under de första åren av sitt liv, trots idoga försök av undertecknad.
Nu har det vänt och jag är skeptisk!
Visst, jag gillar ungar, men någon lekfarbror har jag aldrig varit. Jag kan berätta historier och läsa sagor, men att leka är liksom inte min grej. Elis tycker, som jag redan antytt, att jag helt plötsligt är en ganska kul snubbe. Alla andra i omgivningen blev på något vis osynliga, men mig har han sett lite väl tydligt. Ambitionen är att vi ska boxas och brottas. Hela tiden.
Det brukar heta att "målet är ingenting, vägen är allt". Jag inser nu att "vägen" var min strävan att få Elis att tycka om mig, nu när det är uppnått (=målet) så betyder det inte så mycket. Jag känner mig trött, lite frustrerad och inte ett dugg leksugen. Farbror vill ha lugn och ro.
Bit ihop!
Trots det så väntar: Ett 50-årskalas, ett 30-årskalas, en familjemiddag.
Som grädde på moset så är det Påsk...
Upphäver härmed sjukdomtillståndet.
Dagens låt
Jenny Wilson gör det ganska bra, trots att hon tassar in på farligt område...
Hör/lyssna!
Jag och sonen matchar...
Tisdagsoutfit!
Det här har jag tänkt på jättelänge
Allt sedan dess har jag, emellanåt, funderat på om "tjing-tjong" faktiskt
betyder något på kinesisika?
Jag menar: Skulle en kines höra två ord, alternativt en halv mening, om
man sa det, eller är det bara gammal hederlig svensk hittepå?
Tjing-Tjong!
So fit...
Jag tycker om när jämställdhet inte bara handlar om att kvinnor får samma villkor och förutsättningar som oss män. Det bästa är nästan när det dyker upp produkter som antagligen bara har som syfte att kuva och förnedra oss, produkter som jag utgår från att det står fnissande kvinnor bakom.
Det luriga med just den här produkten är att det kan vara en kvinnlig hämnd för korsetter, lindade fötter och galet höga klackar. Det kan också vara en produkt som är framtagen av sjukt lata män som anser sig ha hittat den ultimata lösningen på kaloriproblemet.
Dagen efter lördag och före måndag
But no... Inte idag heller.
Konstaterar att dagen varit fylld av de bästa av vänner och familj.
Fika, god mat, mycket prat, skratt. Dvs det som hör till.
Avrundar med ryggläge i soffan och "Big bang theory".
Idag så tog vi bilen...
Vi hann med:
- Tre stycken loppisbesök.
- Ett kalas för en 20-åring.
- En bit tårta, en bit smörgåstårsta.
- Massa prat och en del kramande.
- En visit hos mamsen.
Har också hunnit med att tänka en hel del.
Vore tankarna stora vore jag Nobelpristagare.
Men tankarna jag när, värderar och sorterar är nog bara stora för mig.
Att notera: Nikotinfri, alkoholfri, koffeinfri. Fortfarande fet.
Go´middag!
Fredag!
Ombytt och klar...!!!
Vårtecken i vardagsrum
