Rättelse i 3:e person
- Men hörrödudu. Det där grodinlägget får du faktiskt ta bort. Jag sa visserligen exakt så. Men jag sa också, vilket inte framgick, att jag mest hittade på för att jag inte kom ihåg exakta fakta.
JAHAAAA. Å DET SÄGER DU NUU!!
Jag undrade allt...
Snillen spekulerar 2
Jag: Ja.
Pålle: Fast man ser ju aldrig att det händer. Förutom på film, alltså. I "Magnolia" t.ex.
Jag: Jo, men det kan det. Om det till exempel kommer en tornado, då kan grodorna i ex ett träsk dras med upp i luften. När dom väl "flugit" klart måste dom ju landa. Tyngdlagen, du vet. En gång regnade det svarta maskar i Rumänien. Anledningen var densamma.
Pålle: Men i "Magnolia" regnar ju alla grodorna ner ungefär på samma plats. Och det har inte varit någon orkan innan. Är inte det lite konstigt?
Jag: Hmm (tvekar). Men Pålle. Det vet väl alla att grodor helst flyger i svärm och landar tillsammans.
Pålle: Mange. Du är bra att ha. Du kan nästan allt.
Snillen spekulerar
Jag har några smarta kompisar, och så har jag "Pålle" (vi kan kalla honom så).
Häromkvällen utspelade sej följande "smarta" resonemang.
Pålle: Det finns en grej som jag har tänkt mycket på.
Jag: Ok. Tell me.
Pålle: Jo, om man klonade sej själv och sedan hade sex med den klonade kopian... Skulle det vara onani, incest eller bara vanligt sex?
Jag: Öh.. Seriöst. Har du funderat mycket på det? Jag tror iaf det faller under "vanligt sex". Men på sätt och vis så är man ju släkt med sej själv...
Pålle: Nä. Jag skulle inte vara släkt med mig själv. Det skulle jag inte. Inte!
I may be schizophrenic, but at least I'll always have each other.
Just det!
Numer gillar jag dansbandsmusiker...
Ibland, ibland inte
- Ny mobil = f.n bortprioriterat
- Ny frys = bortglömt (tills nu)
- Gymkort = förträngt
- Klippa håret = imorgon
- Vända dygnet = Meh...
Det enda jag lyckats genomföra (iofs det viktigaste) är att gå med Frank the dog till veterinären. En ack så liten hund, men jävlar så tapper.
Idag är det torsdag!
Mvh Eder prioriterade djurvän
Småkul
722 sidvisningar och prick 350 unika besökare.
Jag undrar såå vilka ni är... Thanx!
Den sanna bilden av Lönneberga
Utifall att...
Det spelar ingen roll om det är grått eller soligt, men jag kan komma på mej själv med att önska att något riktigt hemskt ska hända. Att jag får en sjukdom, att jag förlorar jobbet, blir nobbad av min hund osv.
Om det hände skulle jag gråta väldigt mycket, och mina vänner skulle oroa sej och min mamma skulle säga "lilla gubben" och min taktik skulle vara att sova mej igenom alltihop och skriva jättepatetiska brev som jag grät över så det blev bläckplumpar på texten. Och så skulle jag lyssna på sorglig musik och ta mej själv på megastort allvar och känna efter nästan jämt och bli väldigt smal (vore grejt) för att jag inte klarade av att äta och så skulle jag flytta till Köpenhamn för det är min reservplan och det är en väldigt lockande reservplan, det är det.
Att bara lyssna på musiken räcker en bit på vägen. Men det hade ändå suttit fint med en härlig liten depression så här på onsdagskvällen.
Mvh Eder Patetiske
Perelli svek mej!
Jag har inte kunnat berätta en grej. Risken var överhängande att någon av er blivit min konkurrent. Men nu är det avgjort, det är över, och jag kan redovisa min "hemlighet" och nesliga förlust.
Jag erkänner (lätt rodnande): Jag hittade, av en slump, Charlotte Perellis blogg. Där fanns en tävling med en fråga. Det rätta svaret var "Oskar", och det visste jag. Priset var en Eau de toilette av Jean-Paul Gaultier. Jag inte bara läste bloggen, jag deltog dessutom i tävlingen. Min övertygelse var stark om att jag skulle kamma hem ännu en doft. J-P Gaultier och jag har sedan länge en tät väldoftande relation. Fråga mej inte var i från denna övertygelse kommit, men den var där. Men vann jag? ICKE!
Igår, fortfarande fylld av övertygelse om vinst, letade jag mej tillbaka till Perelli-bloggen. Där framstod det, med all önskvärd tydlighet, att jag INTE är en av vinnarna. Jag är väldigt besviken, men samtidigt glad att jag kan lämna denna börda bakom mej, bördan att inte få berätta en väldigt viktig händelse.
Mvh Eder Jean-Paul Perelli
Skallglapp
Mvh Eder Virrpanna
Vad sa du?
Que??
Dagboksvariant
Middag, krogen, shopping, loppis, sova, middag, familj, krogen, sova, ojojajaj, mässa, middag, film. En hyfsat bra sammanfattning.
Nu är det måndag.
Jag slipper kliva upp klockan 04.15. Jobbar heltid som producent
hela veckan och kan vara socialt fungerande (nåja) och jobbar mestadels
vanlig kontorstid.
På veckans "to-do-list":
- Ev köpa ny mobil (om jag hittar nån jag vill ha)
- Till veterinären med Frank the dog
- Hämta ny frys
- Köpa gymkort (det är sant.. kanske)
- Klippa håret (och tånaglarna)
- Vända dygnet rätt.
Mvh Eder Vardagshjälte
Måndag
Trött.
Är det helg snart?
Just nu!
Mvh Eder farbror Neon
Sunday
Det var nog högst olämpligt ur ett kostperspektiv,
men man ska inte förringa den mentala hälsan.
Mvh Eder Triggade
S.O.S
Betyder nedanståde att jag är: Kraftfull, väluppfostrad och rolig, men har ett taskigt foto??
Eller betyder "powerful". Kraftigt ful??? Och bilden jag har är inte tagen i profil...
Jag hänger inte med riktigt...
Från 
idag:
STRENGTHS:
- Most powerful
- Best mannered
- Funniest
WEAKNESSES:
- Person with the best profile picture
Mvh Eder Villrådige
Livet på landet
1. Naturen
2. Andas frisk luft
3. Vara utomhus
4. Utflykter i skog och mark
Men nu, från ena dagen till den andra, så har jag (igen) drabbats av sjuk abstinens efter landet, efter gräs, skog och stenar och bäckar och luft mot kinderna. Jag vet inte vad det är med mej. Jag har tappat greppet. Snart köper jag väl nya gummistövlar (kanske sånna där blommiga?) och en ryggsäck också. Herregud.
babbelbabbelbabbelbabbel
Min syrra skulle med lätthet kunna vinna OS i telefonprat.
Det är inte många som tror mej, men själv skulle jag bara komma tvåa.
Syrran bara pratar och pratar och pratar och pratar.
Det är hästar och hästar och jobb och jobb och hästar.
Egentligen är det bara en häst. Men ändå...
Däremellan så hinns det med en del diskussioner och analyser.
Jag vill inte låta beklagande. Jag gillar att prata, analysera och diskutera med min syster,
men jag minns ett tillfälle då vi satt vid ett bord och avhandlade "verkligheten".
En till oss närstående yngling tittade på oss med uppgiven blick och sa:
"Det finns dom som pratar när de har något viktigt att säga.
Andra låter munnen gå oavbrutet oavsett". Hepp!
Jag har ont i öronen. Jag har sår i öronen.
Ett jävla ställe att ha sår på.
Suck och pust och stön
Ja, det var väl bara det som det verkar...
.
Korv och makaroner
För att tona ner förväntningarna sa jag: Det blir nåt enkelt, typ korv & mackisar.
Min avsikt var alltså att enbart tona ner, men att inte göra korv & mackisar.
Responsen från systersonen blev: Wow. Fan va gott. Sånt käkar vi aldrig.
Resultat: Här står jag och steker korv och stuvar mackisar.
Jag vill ju inte göra honom besviken.
Glappkontakt
Träffar Tyra, en bekant "från förr". Från ett annat liv.
Överrumplas av min egen glädje att träffa henne. Så mycket liv.
Så många flashbacks, minnen och saknad efter andra från samma liv.
Vi kramas. En gång, två gånger. Det är ömsesidig känslogalopp.
Jag svämmar nästan över och söker febrilt efter "mekanismen".
Den glappar och jag söker skydd bakom mitt skrivbord.
Tyra är döv, men en fena på att läsa läppar och prata. Att kalla Tyra för handikappad känns förmätet. I relation till henne så är det helt plötsligt jag som är den handikappade. Jag minns när jag var på ett 60-årskalas med bara döva deltagare. Det var en märklig upplevelse och känsla. Att inte kunna plocka fram de vanliga "sociala knepen" som att sjunga, hålla tal, prata om ditt & datt osv. Ett tyst kalas med mycket kärlek, där det hurrades med händerna, och där jag var "det femte hjulet", i positiv bemärkelse. Jag lärde mej mycket.
Hursomhelst - Tyra snackade i radion idag. Coolt. Hur ofta pratar döva i radion?
Puss, kram & respekt till Tyra.
Det var då.
Nu är nu.
Mekanismen på.
Dag 3, vecka 12
Vaknade på fel sida, fullständigt övertygad om att hela världen är emot mej.
En enda enorm konspiration. Jag är lurad. Oklart hur. Men alla hatar mej. Så är det.
Därför vore det önskvärt om jag fick kräla tillbaka till sängen och ner under täcket och kanske läsa mina böcker om kärlek, empati och utveckling. Jag inbillar mej nämligen att det hjälper mot enorma konspirationer.
Alternativt så vill jag läsa den där boken jag läste när jag var liten, som handlar om arabhingsten Sham och hans ägare. Sham är snabb som vinden och väldigt fin. Han brukar gnägga mjukt när hans ägare kommer in i stallet. Tänk att ha någon som gnäggar mjukt av kärlek när man kommer i närheten. Fatta. Fint som snus.
(För tydlighetens skull)
Men det var inte sant, för däremellan kommer fastan...
Hur går det för er? För mej går det dåligt. Det går inte alls.
Jag skrattar fastan i ansiktet, om den nu har nåt sånt vill säga..
Igår hade jag fetto-måndag. Före det var det fettosöndag.
Det får man ha om man kan hitta dåliga ursäkter, eller helt enkelt glömma.
Jag har "mvg" i både ursäkter och glömska.
Jag åt: Falukorv med stuvade makaroner (måndag). Före det oxfilé, hasselbackspotatis,
svampstuving, pepparsås, vin (söndag).
I soffan. Framför tv´n.
För det tyckte jag var gött, lustfyllt och livsbejakande.
Skriv upp det här nu.
Det är intressant.
Promise.
Mvh Eder Glufs Glufs
Måndag - städad...
Måndag - och universum har aldrig varit större än idag. Konstigt. Tänka sej.
Helgen var fylld av vin, trevligt sällskap, diskussioner, födoämnen ett gäng promenader av varierande längd. Jag hann med att städa också, vilket oftast hör ihop med punkten ovan,"trevligt sällskap", eftersom jag ofta städar om jag väntar gäster.
Man kan nog säga att: Jag städar om jag tänker vara ostädad senare. Ni förstår...
Mvh Eder Golvmopp
Dumt
Dumskallen: Näää
Datasnubben: Ok. Inga bilder eller så som du ska ha kvar?
Dumskallen: Näää
Upptäckt efter datorns hemkomst:
Jag liksom glömde Itunes och de 2500 låtarna jag sparat...
Mvh Eder glömske dumskalle
Då var det klart...
Årets stora musikquiz, "Mello-Competition 09", är färdigkomponerat.
Vinet är inhandlat, liksom dom salta pinnarna, chipsen, jordnötterna, dipen,
godiset, morötterna och Champagnen. Förstås.
Bedömningskriterierna för årets storstilade gruppanalys, såsom koreografi,
bästa slutposé, sexappeal, doft, tonarthöjning, öststatspotential m.m är nedklottrade
och redo för allas poängsättning. Nu återstår ankomsten av vännerna.
18.30 ankommer de 15 deltagarna i Melodifestivalkongressen 2009.
Nu jävlar!
Mvh Eder Sångfågel
Min hund är inte som andra hundar. Han är som folk är mest.
Idag vaknade vi med en strålande sol utanför fönstret. Underbart!
"På med kläderna sedan ut". Så långt gick allt enligt planeringen.
"Vi tar en lång och skön promenad i solen". Så långt var det fortfarande ok, MEN det gällde bara mej. Frallan, my dog, var ju också tvungen att gå långt, men han hade det inte skönt.
Såhär kan man beskriva hans relation till årstiderna:
Höst, vinter och vår = Nej tack!
Sommar: Ja tack!
Promenader under de tre först nämnda årstiderna är genrellt sett bara en nödvändighet för blås- och tarmtömning. Att frysa eller bli blöt om tassarna är en plåga. En placering bland kuddar och filtar i en soffa eller en säng är att föredra. Som husse märker man snart att att under de kalla och blöta årstiderna så går hunden ifråga motvilligt på promenader med en uppenbart sur attityd ca 5 meter bakom sin "herre". Under sommarpromenaderna är samma hund 5 meter före sin "herre" glatt skuttande. Vid hemkomsten, sommartid, lägger han sej sedan i solen, gärna på gräset, och sover. Så var det alltså inte idag...
Men hur det än är så är han väldigt söt, alltså VÄLDIGT söt.
Mvh Eder Hundägare
Fredagkväll
Vissa väger upp sitt tråkiga och meningslösa jobb med ett rikt socialt liv.
Jag gör precis tvärtom.
Mamma ringer
- Eeehh.. Jaha... Men du sa ju... Ok.. Välkommen då...
Kuken
Var ute på promenad och helt plötsligt, utan anledning, började jag tänka på snuskiga ord.
Alltså. Konstigt.
Mvh Eder Snuskige
Framtidsambitioner
När jag lite långsamt hasade runt i tofflor och fleecemorgonrock i går kväll fick jag en känsla av att jag skulle passa bra som författare. Den där klassiska typen ni vet, typ Hemingway, som sitter ensam i sin paradvåning eller skrivarlya, med sin fjäderpenna laptop.
Fast jag skulle aldrig orka skriva en hel bok hur gärna jag än vill. Efter två sidor, eller max ett kapitel, skulle jag tröttna och hoppa direkt till upplösningen. Föga spännande.
Jag kanske ska bli manusförfattare istället. För porrfilm.
Mvh Eder Ambitionsfyllde
Tisdag - Idétorka
Jag kan inte, som jag brukar, komma på nåt oviktigt trams att skriva om idag. Tuff shit.
Mvh Eder Intorkade
En pojke bakom skrivbordet
Jag sitter vid mitt skrivbord på jobbet. I ett halvorganiserat kaos gör jag det jag gör varje dag. Mitt jobb. När jag tittar ut genom fönstret ser jag en byggarbetsplats, föga upphetsande sånär som på några hantverkare.
På väg hit såg jag människor på väg till gud vet vad. Jobb förmodligen. Eller så låtsas de bara. De tar på sej kostymer och plisserade kjolar och går runt för att det ska se ut som att de är vuxna. En massa vilsna barn går omkring och låtsas att de är vuxna. För att det är det våra föräldrar uppfostrat oss till att göra. Gå till jobbet. 8 till 5. Jobba, jobba, äta lunch. Ganska så jätteförmodligen betala med rikskuponger. Skratta lite med kollegorna. Skratta lite åt kollegorna. Gå tillbaka igen och fortsätta låtsas vara vuxen.
Jag minns hur det var när jag var yngre. Jag var både livrädd och förväntansfull inför vuxenlivet. Vuxen innebar ju att man fick göra vad man ville. Plötsligt skulle man ha frihet att stanna uppe så länge man ville. Ingen jävel som skulle säga till en att man bara fick äta chips och dricka läsk på fredag och lördag kväll. Ingen som sa till en att man var tvungen att lägga sej direkt efter det och det tv-programmet. Ingen som sa till en nånting.
Att vara vuxen handlar ju om att vara den som säger till. Tänkte jag. Men nu sitter jag alltså här bakom ett skrivbord. Då och då kommer det människor och frågar mej om min åsikt i olika ämnen. Det kan vara om nästan vad som helst, om det här och det här. Och vi vill att du, Magstar, ger oss ett svar. Jag vet att de som frågar ser en vuxen man, i och för sej ganska valpig, men jag vet att de tror att ser en vuxen man framför sej. Jag har erfarenhet och vet konstigt nog vad jag pratar om när det kommer till det jag gör. Så jag vet vad det är de tror att de ser. De ser en vuxen man. Problemet är bara att det är en välspelad bluff.
Det spelar ingen roll att jag har en ny fin skjorta på mej just idag. Inte heller min ansade stubb gör nån skillnad egentligen. Eller mina jeans eller kavajen. Allt är lånade vuxenattribut. Saker jag gömmer mej bakom för att dölja att det sitter en liten pojke bakom det där skrivbordet. Det ser kanske ut som att han har fötterna på jorden, men egentligen sitter han där och dinglar med fötterna medan han tänker på annat.
Bakom ett skrivbord i ett radiohus sitter en pojke och spelar med. För pojken bakom vuxenfasaden kan man ju inte visa upp för nån. Killen som ibland funderar på hur många askar med emsertabletter han skulle få om han gick in och lade upp hela månadslönen på disken på Preem-macken i närheten. Pojken som skrattar åt kiss- och bajs-humor och petar näsan i smyg. Han som ibland funderar på att hoppa i vattenpölarna istället för att gå runt dem. Men aldrig gör det.
Istället spelar jag med i det spel jag blivit tillsagd att spela av generationer vuxna före mej. Jag leker vuxenleken. Betalar räkningar, köper "ett gott rödvin" till middagen med vännerna. Jag går på restauranger och äter saker jag garanterat hade spottat ut, alternativt stoppar upp i näsan, för inte allt för länge sen. Och efter middagen betalar jag med kort. På gatan utanför ringer den sjuåriga pojke, jag egentligen är, till taxi och till min stora förvåning kommer det en. Killen som kör taxin ser tydligen inte igenom bluffen den här gången heller.
Jag tar i hand och kindpussar mina vänner utan att ens reflektera över det konstiga i det. Allt lillkillen funderar på är att slicka nån av dom på kinden bara för att se hur de skulle reagera. Vuxenvarianten ser dock till att det inte händer. Den här gången heller. På morronpromenaden med jycken går jag förbi några skyltfönster. När jag sneglar lite ser jag den där vuxne mannen som de andra ser. Jag blir lika förvånad varje gång. Titta, där går en vuxenvariant av mej själv.
Fy fan vad sjukt. Det enda som avslöjar mej är ögonen. De tittar på mej nyfiket. Sjuåringen kollar in den jag blivit. Åhå, är det här fasaden du gömmer dej bakom nu? Skäggväxt minsann. Vad ska du göra bakom skrivbordet idag? Du får inte stapla saker ovanpå varandra eller leka med häftapparaten eller rita blommor på nåt block. Se vuxen ut för guds skull. Och vad du än gör, inga hoppsasteg på väg till kaffeautomaten. Det kommer att avslöja dej med en gång. Jag går in genom dörren och torkar inte av fötterna. Dumtöntbusigt. Bara för att. Och jag går in på jobbet och sätter mej bakom mitt skrivbord igen. Som jag gör varje dag.
Det sitter en sjuårig pojke bakom ett skrivbord i ett radiohus. Men berätta det inte för nån. Då kommer han att kasta klossar på er, eller dra er i håret.
Mvh Eder Reprisario
Såhär var det...
Efter lunch igår hade jag lite tråkigt, så jag tog privatplanet till Los Angeles för att ha en litet samkväm med Ellen DeGeneres. Vi hängde där i några timmar, drack drinkar med Gwyneth Paltrow och så, innan vi drog iväg i limo till någon popstjärna av något slag och sen blev allt lite suddigt, men jag har vissa minnesbilder av att jag badade bubbelpool med Brad pitt och försökte vindsurfa med en laptop, samt att jag åt köttfärslimpa med Beyoncé. Kring 07.30 på morgonen tyckte visst mitt management att jag hade fått nog och drog in mej i planet igen. Nu är jag tillbaka och känner mej lite avslagen, men det går nog över till i morgon.
(Ja, vissa detaljer i historien kanske inte stämmer helt. Men jag har faktiskt ätit köttfärslimpa)
Mvh Eder Fantasifyllde
Måndag
Vem var det som kom på att man skulle vara trött på morgnarna och pigg på kvällarna?
Dåligt påhitt! Dåååligt!
Mvh Eder Gäsper
Farligt, farligt
Det börjar lite lätt med att man kollar lite slött om det finns något snyggt gammalt soffbord som skulle passa i vardagsrummet, innan man snabbt börjar djupdyka bland designprylar, litografier och allehanda skrot. Rätt som det är så sitter man där med ett konto fullt av bevakningar och påminnelser om snart avslutade auktioner på 70-talslampor, märkliga stolar, blombänkar, böcker, vaser och någons avdankade moster. Och något soffbord har man förstås inte hittat. Tvi vale.
Mvh Eder Auktionist
Tadaa!!
Min paradgren, att somna vinstinn och ovaggad i soffan, har rönt nya framgångar.
Den tunga efterbörden är bortspolad och jag ser nya horisonter.
Tillsammans med huvudvärken, och berusningen, så har även den senaste veckans
funderande och grubblande tonat ned sin närvaro.
Nu: Nya friska tag, nya möjligheter. Väl mött.
Mvh Eder Uppvaknade
Söndag 13.22
Som sagt: Lördag
Lördagsknas
Det är svårt att hitta snygga gardiner på K-Rauta.
Det var svårt att hitta några gardiner alls, för att inte säga omöjligt, på K-Rauta.
Resultat: Inget. Vet inte riktigt hur jag tänkte, om jag tänkte...
Annons
1 st jättelång "borde-göra-lista".
.
Fredag. Igen.
Jahaja. Fredag. Nice.
I helgen blir det troligtvis lite vin, lite musik, lite tv, lite umgänge,
lite promenerande och kardborretango.
Det där sista hittade jag på.
Hälsa
Snart 90+
Är dessutom trött, näst intill medvetslös. Hela tiden.
Mina nya arbetstider är inte till gagn för livskvalitén. Träffade kamraten Magnus som berättade att om man missar den viktiga sömnen mellan 04 och 06 på morgnarna så åldras man DUBBELT så fort. På nåt konstigt vis hade jag redan räknat ut det.
Trodde väl iofs att det inte skulle märkas redan under de första två månaderna.
Men ack så fel jag hade. Tuff shit!
.
Vov
Hundägare har bättre hälsa än människor utan hund. Det visar flera internationella forskningsstudier. Framförallt har hussar och mattar i genomsnitt lägre blodtryck och är mindre stressade.
Med tanke på min stressnivå och mitt blodtryck, trots att jag är hundägare, så vore jag en "nära döden upplevelse" hela jag om inte Frallan huserade i mitt liv. Tack för det.
Sorry & tack
Vill f.ö tacka för hjälpen som jag bad om, och fick, i ett inlägg häromdagen. Ni som bidrog inspirerade till den "Kändislista" som ikväll presenteras i programmet "Eftersnack" i SVT. Thanx!
The look of a säl
Undrar bara.
Om man är blind, är det fortfarande lika trevligt att hångla med en snygg tjej/kille eller har det mest med synintrycket att göra? Är det kanske till och med så att blinda föredrar en speciell kroppsform som är lite trevligare att ta på? Kanske kroppsformen "säl" funkar?
Hallå. Är det nån blind som läser min blogg?
/ Hoppfull säl
Do you löv me?
Idag har jag, hittills, svalt en kunskap. En konstig kunskap.
DENDROFILI - Sexuell attraktion till träd.
(jag har har inte åkomman ifråga)
Nattprat
Till skillnad från många andra så brukar jag inte prata i sömnen, tror jag, men i natt var visst ett undantag. Jag vaknade tre-fyra gånger av små tjut och rop från mej själv. Sista gången vaknade jag av ett klockrent "Nej!".
Jag har svårt att riktigt få ett grepp om vad jag menade, fast det kan ju ha varit ett väldigt sent svar på någon fråga från igår.
En måndag som alla andra
Hej bloggen.
Idag har jag snubblat på mina egna fötter två gånger, på en tröskel en gång och tappat en entrecote på golvet. Hej då.
Nästa gång: Tigerbalsam
Jag måste ta krafttag för att sluta:
1. Få starka saker på fingrarna.
2. Gnugga ögonen med fingrar som ovan.
Det började med den nya pepparkvarnen och det finmalda peppardammet som inte bara hamnade i maten. Krydda, krydda, krydda goda maten..
"Oj, det kliar lite i mitt ena öga. Oaaahhh!".
Det fortsatte med en chilifrukt. Hacka, hacka, hacka den starka chilin.
"Hmm. det kliar i ögat (det andra). AAAAHHHOOO!!!".
Ser ni en lönnfet mansperson som snubblar omkring utan ögon med eld sprutande ut ögonhålorna så kan ni ju hälsa. Jag är inte så otäck som jag ser ut.
.
Idag andas jag inte
Till alla er som längtar efter att kasta sej över mej, hångla upp mej, ge mej en puss eller en stor kram så vill jag meddela att detta är en dålig dag för det.
Åt vitlök igår. Mycket vitlök. Och salami. Med vitlök. Och drack vin.
Tur att det finns tuggummi, munvatten, minttabletter och tandkräm.
På räls...
Trettioen frågor
Tack (?) Anders. Here is the result from the Sönnsvalljury:
1. Stänger du av mobilen när du sover? Nope. Den är alltid på, men jag stänger av ljudet ibland.
2. Vem såg dig senast naken? En.. Eeehh.. Låt oss kalla honom "en bekant".
3. Hur såg du ut på högstadiet? Halvlångt stripigt hår, blek, barnslig.
4. Hur kommer du se ut om tjugo år? Som Freddie Wadling.
5. Hur var du på dagis? Jag var hos en "dagmamma" och var glad samt överenergisk.
6. Hur är du att ha som arbetskamrat? Underbar och förjävlig
7. Har du celluliter? Nänämensan.
8. Biter du på naglarna? Ja. Har inte använt tång el sax, på fingrarna, sen 1975.
9. Har du något handikapp? Synfel. Den mentala biten (räknas det?)...
10. Är du rädd för att få hängbröst? Nä.
11. Tror du att gud är en man eller en kvinna? En göbbe. Med vitt skägg.
12. Svär du? Jo jävlar att jag gör.
13. Är du trevlig mot Jehovas Vittnen? Ja. Har t o m köpt deras tidning "Vakna" ett par ggr.
14. Hur homo är du på en skala 1-10? Hur mäter man det? Drar till med 8 eller 6 eller 9...
15. Tror du på utomjordingar? Jorå. Jag träffade ett jävla ufo häromdagen.
16. Om du var tvungen att välja en maträtt som du måste äta varje dag livet ut, vad väljer du? Lax i olika former.
17. Vilken mat är den största missen att bjuda dig på? Bönor, kikärter.
18. Har du blivit arresterad? Nej, men jag har varit på förhör i två (!!) olika mordfall. Det är sant. Jag var oskyldig. Också sant.
19. Ljuger du? Ibland (men inte ang. mord).
20. Har du kysst en polis? Nope.
21. Är du rädd för Securitasvakter? Nej. Jag har fördomar om dom. Många.
22. Har du någonting att dölja? Säkert.
23. Vad har du på din nyckelknippa? Bilnyckel, hemnyckel, låsbricka och en bricka med siffran "1" (en påminnelse för att sätta mej själv i första rummet ibland).
24. Är du/har du varit gift? Nej.
25. Skulle du gå upp klockan tre på natten för att hämta pojkvännen från krogen? Nää.
26. Kan du laga cyklar? Njaa. Beror ju på felet och hur viktigt det är med resultatet.
27. Kan du fixa med bilar? Kan tvätta dom och byta däck.
28. Brukar du köra om? Ja, alltför ofta.
29. Kan du baka bröd? Ja
30. Vet du hur man frostar av en frys? Ja
31. Vilken tv-serie skulle du helst leva i? Nån nice, typ "Vänner" eller "How I met your mother", men inte "Lost", det verkar skitjobbigt.
Ilsk
Kom på att: Det är stor skillnad mellan att smörja någon och att ge någon smörj.
Dragspel och tamburin
Tog en promenad med goda vänner igår. När vi närmade oss gatan där jag bor så närmade sej också en buss. Jag sa till mina kamrater: "Lyssna. Det låter som om dom monterat en tamburin under bussen".
Det var inte bussen som lät, men det var en tamburin.
Utanför affären där jag oftast handlar stod en musicerande duo.
Eftersom jag och mina kamrater skulle skiljas blev vi stående en stund, motvilligt lyssnande.
Den ene spelade dragspel, den andre tamburin. Tillsamma led de fram gnissliga mollvisor som aldrig ville ta slut. Erkänn att tanken på just dragspel och tamburin, i fantasin iaf, låter hyfsat munter. Det skulle kunna svänga ganska bra. Men det gjorde det inte. De musikaliska färgerna stannade vid grå, grå, grå, grå, grå, svart.
Vid åsynen av duon ifråga kunde min hjärna inte låta bli att tänka tankar som:
Vad hade mannen med tamburinen för relation till mannen med dragspelet?
Hur delar de intäkterna? Jag vet att det är svårare än det ser ut att spela tamburin, men dragspel måste väl rimligtvis ha en ännu brantare inlärningskurva? Tänk på investeringskostnaden, den måste väl åtminstone ligga på 10 till 1 när det gäller dragspel mot tamburin? Den största, och till synes universella frågan, som också gäller den nuvarande dragspelaren och hundratals av hans kumpaner är om de verkligen inte kan något i dur?
Det var ungefär där funderingarna stannade.
Jag förstår att den musikaliska aktiviteten troligen var mer av nöd tvungen än av pur glädje, men visst fasen vore min sympati större om jag fått höra något annat än svält-misär-kyla-indränkta molltoner utanför affären.
T o m Susanne Alvengrens bidrag till Melodifestivalen tedde sej, ett par timmar senare, som ett lila glädjepaket.
